Tommy och Wero

Kom nyss hem, det är ingen hemma. Vart Marielle är är det många som undrar, pappa är hos Bosse. Jag är ensam, igen. Vill ringa någon, vill ringa Mikko. Jag vet att det enda jag gör i min värdelösa blogg är att klaga på hur ensam jag är och hur mycket jag saknar Mikko. Men det slog mig nu förut, att jag har inget annat liv, jag behöver inget annat. En Mikko och allt ordnar sig. Synd för er sen att han är min, bara min. Han har sagt det själv, att han är bara Weros och eftersom jag är Wero så är han bara min! <3 Jag vill spela Baldurs Gate, men jag hittar inte skivorna så jag kan inte installera det :( Pappa kommer hem sent, vid halv tio-tio typ, och då är det nästan för sent att installera det, för jag vill ju hinna spela idag också gärna... Aja, det är inte hela världen. Vad som däremot är ganska tragiskt är att världens underbaraste människa (läs Mikko) åker till Kanada på måndag och lämnar mig ensam till mitt öde här hemma i Sverige. Aja, det hade kunnat vara värre, han kommer ju hem om tre veckor. Tack gode Gud för det. Aja, nu skriver jag bara på om ingenting igen, men det kanske är för att jag är lika tom som månens atmosfär (=ganska jävla tom). Det där lät hemskt och innan jag kommer på fler hemska liknelser så ska jag ta och hålla käften. Ha det bra allihopa ;)
<3