Gråt.

Jag gråter inte. Jag gråter inte. Jag gråter inte. Jag gråter inte. Jag gråter inte. Jag gråter inte. Jag gråter inte. Jag gråter inte. Jag gråter inte. Jag gråter inte. Jag gråter inte. Jag gråter inte. Jag gråter inte. Jag gråter inte. Jag gråter inte. Jag gråter inte.

Nej, jag gråter inte. Eller jo, det gör jag. Men vi låtsas att jag inte gör det. Varför kan inte en hel dag vara bra? Varför måste allt bli dåligt igen? ALLT var verkligen perfekt idag. Allt. Men sen sket det sig. Varför? Varför? Varför?

Ja, jag blev ledsen, förlåt. Men jag trodde att jag var värd lite mer än så. Du läser inte det här (hoppas jag?). Men jag måste fortfarande skriva det någon stans..

Det blir ingen jacka för mig då. Jag får väl klara mig utan. Fan. Jag är matrealist, jag förnekar det inte. Men att jag köper en ny vår jacka typ var tredje år är väl inte så farligt, eller? Att jag också vill vara snygg är väl inte mitt fel? Är det fel av mig att jag faktiskt vill vara som alla andra för en gångs skull? Jag vill också ha något att bli helt excentrisk över, något som jag kan få hoppa upp och ner av glädje för. Jag vill se ut som alla andra, få bete mig som alla andra osv. Men jag får tydligen inte det.

Sucks.

Gud. Tack för dina bönesvar. Det är så klockrent ibland. När man kan känna hur din glädje strömmar över en. Hur allt bara stämmer. Gud. Du äger.
Amen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0