Rufus.
Rufus Wainwright asså. Hans texter gör mig förvirrad, varför förstår ni nog själva...
Stairway to paradise
It's madness
To be always sitting around in sadness,
When you could be learning the Steps of Gladness.
You'll be happy when you can do
Just six or seven.
Jag får nog påstå att jag verkligen gillar texten på den där. Den försöker lära oss att det inte är så lätt som vi tror att göra det vi egentligen borde. Den här låten har lärt mig mycket, dessutom är den i ett sånt där glatt tempo och lite halv jazzigt så ja, det kan inte bli bättre. Jag älskar den. Men fråga ingen efter Japan, då älskar jag den inte längre..
Vibrate
My phone's on vibrate for you
Electroclash is karioke too
I try to dance Britney Spears
I guess I'm getting on in years
Det kan inte bli så mycket konstigare, låten tillägnas Britney Spears och han håller ut ett a i vibrate på slutet i över en minut, för att sen fortsätta sjunga som vanligt. Och jag har en live inspelning.. liksom. Lungkapacitet? Men den är lite halv söt ibland.
Instant Pleasure
I don't want somebody to love me
Just give me sex whenever I want it
'Cause all I ask for is instant pleasure
Behöver jag säga mer? Det kunde bli konstigare. Men den är också i ett sånt där underbart jazzigt tempo, och det gör mig grymt glad.
Cigarettes and chocolate
cigarettes and chocolate milk
these are just a couple of my cravings
/.../
and then there's those other things
which for several reasons we won't mention
everything about them is a little bit stranger
Rufus Wainwright är bäst ibland. Texterna är bland det mest ologiska och det mest underbara jag har hört. Och melodierna. <3
Complainte De La Butte
La lune trop pâle
Caresse l'opale
De tes yeux blasés
Princesse de la rue
Soit la bienvenue
Dans mon coeur brisé
Förstår ni inte så är det synd för er.. Jag älskar den. Han är så sööööt. Och så har han inte en så Fransk franska utan han är mer Kanadensisk franska. Konstigt, han är kanadensare.. MEN I ALLA FALL. Jag vill också att någon ska säga att jag är denna någons Princesse de la rue.
Leaving for Paris
I pray you won't follow
Through the crooked streets behind me
I pray you won't follow
Like so many who I've roamed there
So I'm leaving for Paris
Don't you try to find out where I am
Just you try to take care of yourself
Okej, jag kan inte låta bli att älska honom när han inte låter riktigt lika glad och man får en känsla av att man är instängd på en liten krog någonstans och han sitter och spelar på en flygel, jag ser en gammal svartvit film framför ögonen, där texten utspelar sig. Det är underbart <3
Det kommer ett inlägg till om en liten stund, lite bön och så. Hjälp mig att be nu. Linda är sjuk och grejer. Vi behöver bön.
Stairway to paradise
It's madness
To be always sitting around in sadness,
When you could be learning the Steps of Gladness.
You'll be happy when you can do
Just six or seven.
Jag får nog påstå att jag verkligen gillar texten på den där. Den försöker lära oss att det inte är så lätt som vi tror att göra det vi egentligen borde. Den här låten har lärt mig mycket, dessutom är den i ett sånt där glatt tempo och lite halv jazzigt så ja, det kan inte bli bättre. Jag älskar den. Men fråga ingen efter Japan, då älskar jag den inte längre..
Vibrate
My phone's on vibrate for you
Electroclash is karioke too
I try to dance Britney Spears
I guess I'm getting on in years
Det kan inte bli så mycket konstigare, låten tillägnas Britney Spears och han håller ut ett a i vibrate på slutet i över en minut, för att sen fortsätta sjunga som vanligt. Och jag har en live inspelning.. liksom. Lungkapacitet? Men den är lite halv söt ibland.
Instant Pleasure
I don't want somebody to love me
Just give me sex whenever I want it
'Cause all I ask for is instant pleasure
Behöver jag säga mer? Det kunde bli konstigare. Men den är också i ett sånt där underbart jazzigt tempo, och det gör mig grymt glad.
Cigarettes and chocolate
cigarettes and chocolate milk
these are just a couple of my cravings
/.../
and then there's those other things
which for several reasons we won't mention
everything about them is a little bit stranger
Rufus Wainwright är bäst ibland. Texterna är bland det mest ologiska och det mest underbara jag har hört. Och melodierna. <3
Complainte De La Butte
La lune trop pâle
Caresse l'opale
De tes yeux blasés
Princesse de la rue
Soit la bienvenue
Dans mon coeur brisé
Förstår ni inte så är det synd för er.. Jag älskar den. Han är så sööööt. Och så har han inte en så Fransk franska utan han är mer Kanadensisk franska. Konstigt, han är kanadensare.. MEN I ALLA FALL. Jag vill också att någon ska säga att jag är denna någons Princesse de la rue.
Leaving for Paris
I pray you won't follow
Through the crooked streets behind me
I pray you won't follow
Like so many who I've roamed there
So I'm leaving for Paris
Don't you try to find out where I am
Just you try to take care of yourself
Okej, jag kan inte låta bli att älska honom när han inte låter riktigt lika glad och man får en känsla av att man är instängd på en liten krog någonstans och han sitter och spelar på en flygel, jag ser en gammal svartvit film framför ögonen, där texten utspelar sig. Det är underbart <3
Det kommer ett inlägg till om en liten stund, lite bön och så. Hjälp mig att be nu. Linda är sjuk och grejer. Vi behöver bön.
Kommentarer
Trackback
