Jag har fått lära mig att man ska göra vad som känns bäst.
Jag har fått lära mig att man ska göra vad som känns bäst för en själv. Och ärligt talat. Just nu skulle det kännas bäst för mig om jag bara slapp skolan ett tag. För jag orkar verkligen inte. Visst, vi har lov snart, men jag orkar verkligen inte.
Jag har haft en grymt jobbig höst.
Min farfar dog. Min farfar liksom. So what tänker du nu, men han var min farfar. Jag bodde hos min farmor och farfar när pappa jobbade i Tyskland. Från pappa är det 300m hem till farmor. Jag har alltid umgåtts massor med dem. Men nu är han borta. Hela hösten har jag varit på bristningsgränsen. Jag har varit i skolan, klarat av mitt skolarbete och så har det varit bra med det. Jag har gått hem och gråtit. Jag har klagat på människor som inte alls förtjänar det och behandlat folk allmänt dåligt.
För att få ett slut på det nu så behöver jag ta det lugnt, komma ikapp, tänka över saker och ting. Därför ska jag prata med Fredrik om att långtidssjukskriva mig imorgon. Mamma har, tro det eller ej, till och med lagt fram förslaget. Jag antar att hon inser vad hon har gjort mot mig och att hon måste göra något åt det. Go mammas psykolog. Dessutom har jag ett prov och två inlämningar nästa vecka. Provet kan jag för hoppningsvis göra senare, det är matte, så det är ju inte direkt något jag har svårt för, och sen handlar det om en inlämning, teknikutveckling. Veckan efter det har jag å andra sidan två prov, historia och teknikutveckling. Men det är inte särskillt svårt något av det. Det löser sig. (Okej, jag vet inte ens vad historian handlar om..men det LÖSER sig).
Jag pallar inte skolan just nu. Jag kan plugga på distans. När jag kan gå upp vid tio, plugga till 16-17 om det behövs och sen göra vad jag vill. Jag klarar inte av att behöva följa ett schema just nu. Men det löser sig. Jag ska prata med Fredrik, och han är en förstående människa. Jag gillar honom.
Jag har haft en grymt jobbig höst.
Min farfar dog. Min farfar liksom. So what tänker du nu, men han var min farfar. Jag bodde hos min farmor och farfar när pappa jobbade i Tyskland. Från pappa är det 300m hem till farmor. Jag har alltid umgåtts massor med dem. Men nu är han borta. Hela hösten har jag varit på bristningsgränsen. Jag har varit i skolan, klarat av mitt skolarbete och så har det varit bra med det. Jag har gått hem och gråtit. Jag har klagat på människor som inte alls förtjänar det och behandlat folk allmänt dåligt.
För att få ett slut på det nu så behöver jag ta det lugnt, komma ikapp, tänka över saker och ting. Därför ska jag prata med Fredrik om att långtidssjukskriva mig imorgon. Mamma har, tro det eller ej, till och med lagt fram förslaget. Jag antar att hon inser vad hon har gjort mot mig och att hon måste göra något åt det. Go mammas psykolog. Dessutom har jag ett prov och två inlämningar nästa vecka. Provet kan jag för hoppningsvis göra senare, det är matte, så det är ju inte direkt något jag har svårt för, och sen handlar det om en inlämning, teknikutveckling. Veckan efter det har jag å andra sidan två prov, historia och teknikutveckling. Men det är inte särskillt svårt något av det. Det löser sig. (Okej, jag vet inte ens vad historian handlar om..men det LÖSER sig).
Jag pallar inte skolan just nu. Jag kan plugga på distans. När jag kan gå upp vid tio, plugga till 16-17 om det behövs och sen göra vad jag vill. Jag klarar inte av att behöva följa ett schema just nu. Men det löser sig. Jag ska prata med Fredrik, och han är en förstående människa. Jag gillar honom.
Kommentarer
Trackback
