Andra för idag.

Okej, nu stör jag mig. Mitt andra blogginlägg idag. Jag har ont. I nacken, för att jag sitter fel just nu, i örsnibben, av någon skum andledning som jag inte förstår mig på. Jag bara klagar. Hemsk jag är. Men men. CSI NY på TV, jag sitter med bärbara i vardagsrummet. Men det kind of suger. Jag menar, sanonrlikheten för det som händer i CSI är inte jätte stor. De har en bil som lagar sig själv och ja, OFTA. JAg har ändå läst endel om nano material och grejer, men CSI utspelar sig inte om 20 år. Det är idag och idag finns det inga självläkande bilar. Well, i alla fall. Det var inte därför jag började skriva det här inlägget.

Jag har suttit och läst lite bloggar nu och ALLT, verkligen allt handlar om mode och hur rika folk är. Var det verkligen målet med att vi började blogga? Var målet att alla skulle beundra oss för hur rika och snygga vi var? Vad är egentligen människors mål med sina bloggar? Det skulle jag vilja veta. Jag menar, mitt mål var att jag skulle få folk att tänka, att folk skulle förstå att vi inte kan fortsätta som vi gör idag. Men jag lyckas nog inte. Det är nog ingen som kommer till någon djupare insikt tack vare min blogg. Egentligen borde jag kanske sluta blogga. Men jag gillar det. Tanken på att någon annan läser mina tankar och faktiskt förstår vad jag känner. Utan att jag gång på gång på gång måste försöka förklara. För det lyckas liksom aldrig. Jag kan aldrig formulera mig.

Gud, det är inte meningen att jag ska försöka verka som en bra människa bara för att jag skriver det här. Det får mig inte direkt och verka bättre heller, man blir inte bättre bara för att man skriver en bön i slutet av sina blogginlägg. Det är nog snarare något som kommer få människor att se ned på mig, att tycka att jag är konstig, det kommer nog få människor att tycka att jag är dum i huvudet rent ut sagt. Men fine, jag är kristen. Det får de leva med. Jag fortsätter i alla fall. Det är min blogg - min frihet. Gud jag ber om insikt till de som läser det här, hjälp dem med deras val. Jag vet att många står inför svåra val här i livet, men jag vet också att du gör det som är rätt för dem. Gud tack för vissa bönesvar, eller i alla fall det jag hoppas kan bli bönesvar. Det gör mig så glad, det gör andra så glada. Sprid din glädje. Förlåt mig för att jag syndar, förlåt för att jag inte gjorde som jag borde ha gjort. Jag vet att det var fel.
Amen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0