Nej, Gud överger inte.

De senaste veckorna har folk ägnat sig åt att berätta för mig att Gud älskar mig. Senaste sms:et jag fick av Petrus (det innan det som kom i lördags) så stod det att Jesus älskar mig. I förra veckan så sa Tomas till mig att Gud visst älskar mig. När jag låg och grät i Mikkos säng så sa han helt randomly att Gud älskar mig. Milja kommenterade att Gud älskar mig igår.
Ni fattar poängen.

Och ja, jag är ganska medveten om att Gud inte har  lämnat mig, jag är medveten om att han älskar mig. Men jag anser faktiskt att när jag känner mig övergiven så har jag precis lika mycket rätt som Jesus hade på korset att fråga varför Gud har övergivit mig. (Matteus 27:46 om ni undrar vart i hela friden Jesus undrade varför Gud hade övergivit honom).

Jag tänkte ge lite praktiska tips till vad i hela friden man ska göra när Gud känns långt borta och allt bara är jobbigt.

Så här kommer en lista på vad jag brukar göra när Gud känns långt borta.

  1. Be. Det kommer alltid att fungera att be. Att skälla på Gud, att fråga varför han gör som han gör, att faktiskt ifrågasätta hans kärlek fungerar oftast bättre än att ifrågasätta hans existens (i alla fall om man frågar mig) Jag brukar be något i stil med "Gud, om du ska överge mig så får du för helvete ta och ge mig en vettig andledning till varför. Du ska älska mig, det är meningen att du ska ta hand om mig. Du ska ha räknat hårstråna på mitt huvud. Det gör man inte på avstånd. Kom hit och ta hand om mig." (Märks det att jag brukar vara arg på Gud?)
  2. Prata med någon. Jag tror, eller hoppas i alla fall, att du har någon att prata med om din tro. Har du inte det så är du välkommen att höra av dig till mig och jag ska svara på dina frågor så gott jag kan. I alla fall. Bara att prata om det faktum att Gud känns avlägsen är bra, du får ventilera dina tankar och du får garanterat konkreta svar (jag vet också att Gud alltid svarar, men ibland är han svårtolkad, och om så skulle vara fallet så kan man alltid diskutera vad Gud har sagt och för hoppningsvis komma fram till något).
  3. Ge upp en kort sekund. Funkar det med vänner funkar det med Gud. Gud är våran vän, right? Att säga till Gud att "nej, jag tycker inte om att du har gjort så här mot mig, vi tar en paus och så kommer jag tillbaka när jag tycker att det känns bättre". Vem har inte tagit en paus med en vän (okej, man kallar det inte paus, man bara slutar umgås för att man har bråkat). I alla fall jag tänker lägga till en liten varning på den här. Det är inte meningen att ni ska göra det här först. Att lämna Gud är inte bra på något sätt. Men att ta en paus ett par dagar och vara för sig själv är alltid bra. Det brukar hjälpa mig att komma närmare Gud.

Jag tycker att det får räcka. Men testa i den ordningen, vanligtvis räcker det med första punkten. 

Avslutningsvis tänkte jag skriva med några ord som har hjälpt mig väldigt mycket under våren. 

"Gud har inte övergivit dig. Han står och gömmer sig bakom den där röda gardinen du har snett bakom dig till höger - titta noggrant så ser du hans gula skor..."
- Tomas


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0