Jag tror på det här.

Jag får erkänna att jag var skeptisk förut. Det här med att Petrus skulle komma och vara ungdomsledare för oss kändes helt fel. Men sen när Stina sa att han skulle bli som Anneli så kändes det väl lungt. Henne träffade man liksom en gång i halvåret typ.. Men hallå? En människa med mer drivkraft än Petrus får man nog leta länge efter. Jag menar, jag tror faktiskt att han kommer genomföra de flesta av de idéer som han har. Och jag tror att det blir bra. Jag tror att det är vad vi behöver. Det är vad jag behöver i alla fall, jag kan inte svara för någon annan.

För övrigt så kan jag berätta för er att Gud är grymt cool. Jag menar. Jag har nog aldrig varit så osäker på någonting. Men sen helt plötsligt så var allt så självklart. Jag har nog aldrig varit med om något så kraftfullt förut. Det var grymt. Jag grät. (Jag gråter alltid, hallå?!?) Petrus grät (!).

Gud. Om det var du som sa allt jag tror att du sa i går kväll. Visa det. För jag kan inte vara säker förrens du faktiskt har visat det. Jag älskar dig Gud. Jag vill tro att det var du. Jag vill tro att du är lika cool som jag vill tro att du är. Men Gud, jag vill vara säker. Jag menar, det har verkat så bra så många andra gånger. Gud jag ber dig. Och Gud, om jag har gjort fel, vilket jag vet att jag har, så förlåt mina fel Jesus. Förlåt mig herre. Jag kan lägga mig ner på knä igen om du vill. Men jag tror inte att det är det du vill. Vad vill du? Att jag ska gråta mer? Att jag ska berätta det för någon? Varför? Jag förstår inte.
Gud, jag älskar dig. Men visa mig rätt väg. Jag ber dig.
Amen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0