Att tacka Gud...
Jag har seriösa problem när det kommer till att tacka Gud för allt bra han gör för mig. Dels vet jag aldrig hur jag ska formulera mig, samtidigt som jag är så fruktansvärt tacksam över min förmåga att faktiskt kunna formulera mig så går det liksom inte när det kommer till just tacksamheten till Gud.
Jag är tacksam för saker som att jag har en fästman som älskar mig, massor, jag har vänner som också älskar mig, jag har en skola att gå till, jag får gratis utbildning, idag köpte jag ett par nya, snygga jeans. Ni fattar, jag har miljarder saker att tacka för, men jag kan inte formulera det.
Kanske beror det på att jag lägger för stor vikt vid själva formuleringen av tacksägelsen. För helt ärligt så spelar det INGEN roll HUR man tackar Gud, huvudsaken är att man gör det. Det räcker liksom med ett "tack för dagen, för skolan, för Mikko, för vänner, för nya jeans, för maten och för solskenet" det behöver inte vara "tack för dagen för den var bra, för skolan för att jag får lära mig saker, för Mikko för att han är det bästa som har hänt mig sedan dig, för vänner eftersom de betyder så mycket för mig och de låter mig älska dem precis som de är, maten den var god så tack så mycket för den också, och mina nya jeans är fina så tack för att jag fick köpa dem också." - det där är inte vad Gud vill ha. Han vill att vi tackar för det han ger oss, för om vi inte bryr oss om att han ger det till oss, om vi inte blir tacksamma, så är det ju ingen idé att han ger oss det, right?
Jag är tacksam för saker som att jag har en fästman som älskar mig, massor, jag har vänner som också älskar mig, jag har en skola att gå till, jag får gratis utbildning, idag köpte jag ett par nya, snygga jeans. Ni fattar, jag har miljarder saker att tacka för, men jag kan inte formulera det.
Kanske beror det på att jag lägger för stor vikt vid själva formuleringen av tacksägelsen. För helt ärligt så spelar det INGEN roll HUR man tackar Gud, huvudsaken är att man gör det. Det räcker liksom med ett "tack för dagen, för skolan, för Mikko, för vänner, för nya jeans, för maten och för solskenet" det behöver inte vara "tack för dagen för den var bra, för skolan för att jag får lära mig saker, för Mikko för att han är det bästa som har hänt mig sedan dig, för vänner eftersom de betyder så mycket för mig och de låter mig älska dem precis som de är, maten den var god så tack så mycket för den också, och mina nya jeans är fina så tack för att jag fick köpa dem också." - det där är inte vad Gud vill ha. Han vill att vi tackar för det han ger oss, för om vi inte bryr oss om att han ger det till oss, om vi inte blir tacksamma, så är det ju ingen idé att han ger oss det, right?
Kommentarer
Postat av: Frida
det här inlägget slog rätt på mina tankar idag,
det känns som man liksom övertackar, fast än man vet att man inte behöver säga allt det där med varför man är tacksam, man tror liksom att gud är som människor som behöver anledningar till varför man är tacksam.
Trackback
