Just another day..

Ibland blir jag så trött. Nu när man kommer in i vardagen igen. Jag hatar det egentligen. Jag älskar när jag kommer härifrån, för helt plötsligt blir jag fri och kan göra vad jag vill. Precis vad jag vill. Jag kan gå ut om jag vill, stanna inne om jag vill, titta på tv om jag vill jag kan till och med ställa mig och spela luftgitarr om jag vill (det har i och för sig aldrig hänt men ja ^^) bara för att jag kan om inte annat.

Jag gillar att känna mig fri, för att det ger mig frihet. Jag är en sån människa som inte klarar av instängdhet. När jag var 14 sov jag med fönstret öppet mitt i vintern för att jag inte ville känna mig instängd. One of those I-don't-wanna-be-trapped-feelings..

Seriöst. Jag hatar det. Att dagarna bara går förbi, precis som vanligt utan att man märker det gör att det gör ont i mig, det är det som får mig att vilja fly. Känslan av att vara instängd..

Jag vill fly. Springa åt andra hållet.
Jag vill i alla fall gråta. Jag vill ha någon som håller om mig medan jag gråter, men det går inte. Jag vill ha någon som pratar med mig när jag gråter, men det går inte, för alla som skulle förstå är upptagna.
Fan. Jag hatar mitt liv ibland.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0