Tommy och Wero

Jag fick inspirationen till det här från Karro på församlingslägret, när hon hade skrivit ett brev till Gud. Jag tror verkligen att det är en bra idé, i alla fall för mig, att skriva till Gud eftersom jag ofta har problem när det kommer till att be och sådant, just för att jag inte vet hur jag ska forumlera mig.

Hej Gud.
Jag vet att vi pratar alldeles för lite, men du kan väl se det här som ett försök från min sida att återuppta kontakten? Jag vet egentligen inte vad det är som händer, allt är bara så konstigt, helt plötsligt så ska saker vara på ett visst sätt, ett sätt som jag inte alls vill ha saker och ting på. Förlåt Gud men jag förstår inte varför du gör såhär mot mig.

Ibland känner jag mig bara så fruktansvärt ensam, det blir liksom som om alla bara vänder sig bort från mig och helt plötsligt vet jag inte åt vilket håll jag ska. Jag ska verkligen försöka göra något åt det, jag ska. Men jag behöver din hjälp. Låt mig få den chansen nu på Unizon och Frizon Gud, snälla, var nära mig och led mig åt det håll jag ska gå. Ställ mig i den där lerpölen igen om det är det jag behöver. Jag vill bara slippa känna mig så ensam.

Jag älskar dig föralltid Gud. På riktigt. Jag är bara lite förvirrad i åt vilket håll jag ska gå för att komma till dig.
Hjärtliga hälsningar Wero