Februari 2010 - en sammanfattning
Vi kommer nu till februari - en månad som jag helst skulle vilja glömma, men samtidigt så får den mig att skratta rätt jävla hårt ^^
Månaden inleddes som sagt med en flytt till vår lägenhet, främst för Mikkos del that is, jag hann stanna där i några dagar innan jag blev tvungen att åka hem och göra lite vettiga saker i skolan - sen skulle det bli höstlov och jag skulle tillbaka till lägenheten och göra klart allt annat.
Men i slutändan så blev det inte så.
Härmed utnämner jag den 11:e februari till årets konstigaste dag! Dagen började med religion i skolan - som jag och Milja spenderade i ett annat klassrum medan vi diskuterade vårt projektarbete. En diskussion som fick mig att ifrågasätta både mig själv, människorna i min omgivning och min tro. Det visade sig nämligen att den person som jag i flera år hade räknat som min bästa vän hellre umgicks med människor som snackade skit om mig och därför snackade skit om mig med dem - något hon sen bad om ursäkt för, men fortfarande hävdade att hon tänkte fortsätta precis som tidigare. Och nu när jag skriver det här så förstår jag plötsligt hur det kommer sig att jag knappt pratar med henne längre.
I alla fall - jag spenderade resten av dagen i skolan med systrarna - ringde Mikko en gång också och ville berätta att jag precis hade insett att det fanns en hel del saker som jag behövde ändra hos mig själv. Men han hade inte tid att prata så vi la på och han lovade att han skulle lyssna senare på kvällen.
När jag satt och väntade på bussen hem så ringde han och sa att han skulle till sina föräldrar en sväng, han satt i bilen på väg dit - fine tänkt jag, jag skulle hem och äta och sen hade jag säkert något annat att göra, plugga typ - han skulle komma hem runt 18. Vi la på.
När klockan började närma sig 18:30 så ringer jag Mikko för att kolla så att inget har hänt, han gråter och är precis på väg in genom dörren i vår lägenhet - han berättar att han har sagt till sina föräldrar att han tänker göra slut med mig för både den ena och den andra anledningen - felet ligger i grund och botten helt hos mig i hans ögon - jag passar inte in i hans familj, vi passar inte ihop och jag är krävande och Gud vet vad - Alla de saker han nämner är grejer som jag just samma dag har tänkt på, grejer som jag har insett att jag måste ändra på - men han vill inte ge mig den chansen säger han - jag har redan fått så många chanser. Men eftersom det här är saker jag aldrig har tänkt på tidigare så förstår jag inte hur jag kan ha fått så många chanser?
I alla fall - kvällen slutar med att han gör slut med mig, tre dagar innan alla hjärtans dag, dagen innan jag skulle åka dit. Allt bara rasar. Jag gråter i hur många timmar som helst och bestämmer att jag ska åka ner till Borås dagen efter och träffa Rasmus och Maria - alltid något bra.
Såhär i efterhand så tror jag att det här på många sätt var den mest givande dagen på året - jag menar, jag kom loss från flera saker som inte var bra för mig på något sätt och fick på många sätt börja om. Även om det gjorde fruktansvärt ont då så inser jag ju nu att det var det bästa som kunde hända.
Den kommande veckan flyter på som i en dimma, allt kretsar kring Mikko, att jag saknar honom och Gud vet vad. Pappa är i skåne på jobb så det är bara jag och Marielle hemma, hon är hemma från jobbet mer eller mindre hela veckan för att jag inte ska vara ensam. Jag är oändligt tacksam!
Framåt slutet på veckan så pratar jag på msn med en klart lysande ängel - Tommy - jag vet inte vad det är med Tommy, men han har alltid kunnat få mig att skratta, till och med när allt bara var svart fick han mig att skratta. Även om vi egentligen bara pratar om snöskottning och skolarbete så blir det en ljuspunkt i min vardag. Något som hjälper mig att må bättre.
Månaden avslutades med att jag skrev i bloggen att jag trodde att det var bra - which I probably did! Det var också 100 dagar till studenten, vilket resulterade i en förfest hos Stina, en miljard sms till Tommy under tiden (som befann sig på en annan förfest), mat på donken, pingisdans, kramar, världens bästa kram från Tommy och en rädd Wero som ringde till Mikko.
Stay tuned för sammanfattningen av Mars - månaden då Wero bara var allmänt lullig av underbara vänner <3
Månaden inleddes som sagt med en flytt till vår lägenhet, främst för Mikkos del that is, jag hann stanna där i några dagar innan jag blev tvungen att åka hem och göra lite vettiga saker i skolan - sen skulle det bli höstlov och jag skulle tillbaka till lägenheten och göra klart allt annat.
Men i slutändan så blev det inte så.
Härmed utnämner jag den 11:e februari till årets konstigaste dag! Dagen började med religion i skolan - som jag och Milja spenderade i ett annat klassrum medan vi diskuterade vårt projektarbete. En diskussion som fick mig att ifrågasätta både mig själv, människorna i min omgivning och min tro. Det visade sig nämligen att den person som jag i flera år hade räknat som min bästa vän hellre umgicks med människor som snackade skit om mig och därför snackade skit om mig med dem - något hon sen bad om ursäkt för, men fortfarande hävdade att hon tänkte fortsätta precis som tidigare. Och nu när jag skriver det här så förstår jag plötsligt hur det kommer sig att jag knappt pratar med henne längre.
I alla fall - jag spenderade resten av dagen i skolan med systrarna - ringde Mikko en gång också och ville berätta att jag precis hade insett att det fanns en hel del saker som jag behövde ändra hos mig själv. Men han hade inte tid att prata så vi la på och han lovade att han skulle lyssna senare på kvällen.
När jag satt och väntade på bussen hem så ringde han och sa att han skulle till sina föräldrar en sväng, han satt i bilen på väg dit - fine tänkt jag, jag skulle hem och äta och sen hade jag säkert något annat att göra, plugga typ - han skulle komma hem runt 18. Vi la på.
När klockan började närma sig 18:30 så ringer jag Mikko för att kolla så att inget har hänt, han gråter och är precis på väg in genom dörren i vår lägenhet - han berättar att han har sagt till sina föräldrar att han tänker göra slut med mig för både den ena och den andra anledningen - felet ligger i grund och botten helt hos mig i hans ögon - jag passar inte in i hans familj, vi passar inte ihop och jag är krävande och Gud vet vad - Alla de saker han nämner är grejer som jag just samma dag har tänkt på, grejer som jag har insett att jag måste ändra på - men han vill inte ge mig den chansen säger han - jag har redan fått så många chanser. Men eftersom det här är saker jag aldrig har tänkt på tidigare så förstår jag inte hur jag kan ha fått så många chanser?
I alla fall - kvällen slutar med att han gör slut med mig, tre dagar innan alla hjärtans dag, dagen innan jag skulle åka dit. Allt bara rasar. Jag gråter i hur många timmar som helst och bestämmer att jag ska åka ner till Borås dagen efter och träffa Rasmus och Maria - alltid något bra.
Såhär i efterhand så tror jag att det här på många sätt var den mest givande dagen på året - jag menar, jag kom loss från flera saker som inte var bra för mig på något sätt och fick på många sätt börja om. Även om det gjorde fruktansvärt ont då så inser jag ju nu att det var det bästa som kunde hända.
Den kommande veckan flyter på som i en dimma, allt kretsar kring Mikko, att jag saknar honom och Gud vet vad. Pappa är i skåne på jobb så det är bara jag och Marielle hemma, hon är hemma från jobbet mer eller mindre hela veckan för att jag inte ska vara ensam. Jag är oändligt tacksam!
Framåt slutet på veckan så pratar jag på msn med en klart lysande ängel - Tommy - jag vet inte vad det är med Tommy, men han har alltid kunnat få mig att skratta, till och med när allt bara var svart fick han mig att skratta. Även om vi egentligen bara pratar om snöskottning och skolarbete så blir det en ljuspunkt i min vardag. Något som hjälper mig att må bättre.
Månaden avslutades med att jag skrev i bloggen att jag trodde att det var bra - which I probably did! Det var också 100 dagar till studenten, vilket resulterade i en förfest hos Stina, en miljard sms till Tommy under tiden (som befann sig på en annan förfest), mat på donken, pingisdans, kramar, världens bästa kram från Tommy och en rädd Wero som ringde till Mikko.
Stay tuned för sammanfattningen av Mars - månaden då Wero bara var allmänt lullig av underbara vänner <3
Kommentarer
Trackback
