I have a confession to make.
Jag har ett seriöst erkännande att göra, det känns jättehemskt - men så är det. Alla som umågs med mig IRL eller i alla fall har träffat mig när jag har haft tid att slösurfa lite vet att jag är bloggberoende ut i fingerspetsarna - men de flesta har nog inte fått ett ordentligt utlåtande på vad jag egentligen tycker om bloggarna jag läser om.
Jag läser ett par mindre bloggar från människor som jag egentligen inte känner, jag har bara hamnat på deras blogg någon gång och fastnat för något, i båda fallen så handlar det om att jag stör mig något fruktansvärt på människorna i bloggarna - det handlar om människor som lever på socialbidrag, inte söker några jobb, inte gör någonting utom att festa och köpa en massa saker de egentligen inte har råd med...
Jag läser också Kissies blogg - och det är här folk börjar ifrågasätta mig - varför läser jag hennes blogg egentligen? Det enkla svaret är att jag inte har den blekaste aning - jag vet faktiskt inte varför jag läser hennes blogg, den är inte speciellt intressant, jag vill verkligen inte leva hennes liv och jag kan inte påstå att jag är avundsjuk på hur hon ser ut, vad hon umgås med för människor eller hur bra hon har lyckats - så helt ärligt vet jag inte, tror att det mest handlar om att det är en gammal vana och att jag gillar att få störa mig på något här i världen.
Sen läser jag Kenzas blogg - i det här fallet så handlar det om att jag tycker att Kenza verkar vara en så grymt skön person och hon drar en massa kassa skämt som alltid får mig att skratta och jag kan på många sätt identifiera mig med henne, trots att vi utseendemässigt och på flera andra sätt är väldigt olika... Dessutom tycker jag att hon har lyckats väldigt bra med det hon gör och jag är uppriktigt imponerad av henne!
Och sen, sist, men absolut inte minst, Blondinbella - i omgångar så har folk även ifrågasatt mig här - men jag ser inte problemet, visst, Bella har gjort flera saker som kanske inte är sådär supersmarta, men vem gör inte korkade saker? Det är väl snarare en styrka att våga erkänna för flera hundra tusen människor att man är värdelös på att laga mat än att låtsas som att man kan fast man egentligen inte har en aning om hur man gör? Och hur kan man inte vara imponerad av vad Blondinbella egentligen har åstakommit de senaste åren? Hon driver en av sveriges största bloggar, hon har ett eget bloggnätverk, hon har ett eget klädmärke, hon har släppt en egen bok och hon har blivit handplockad till ett välrenommerat universitet i Schweitz - utan att egentligen ha behörighet till att gå utbildningen - och tjejen har alltså dyslexi - om det inte bevisar att allt går bara man vill så vet jag inte vad - hatten av för Blondinbella.
I alla fall, I have a confession to make - den handlar om just Blondinbella, igår kom nyheten att hon och hennes pojkvän sen tre år tillbaka, Nils, ska flytta isär - vilket känns väldigt udda av flera anledningar - jag har läst hennes blogg i ungefär tre år och Blondinbella har liksom alltid haft pojkvän, de har bott ihop i typ två och ett halvt år - och det gjorde mig väldigt ledsen när de gjorde slut - jag gillar verkligen Blondinbella, inte som att jag tror att vi skulle bli bästisar om vi av okänd anledning träffades sådär - men jag gillar henne och jag är väldigt imponerad av det mesta hon gör - och jag tycker att hon förtjänar att vara lycklig, vilket jag av egna erfarenheter vet att det inte går att vara efter att man gör slut med någon efter en så lång tid, även om man fortfarande är vänner. Jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle erkänna öppet att jag tycker synd om henne och att jag faktiskt beundrar henne. But I do - and I don't see why I shouldn't be able to say it out loud.
Jag läser ett par mindre bloggar från människor som jag egentligen inte känner, jag har bara hamnat på deras blogg någon gång och fastnat för något, i båda fallen så handlar det om att jag stör mig något fruktansvärt på människorna i bloggarna - det handlar om människor som lever på socialbidrag, inte söker några jobb, inte gör någonting utom att festa och köpa en massa saker de egentligen inte har råd med...
Jag läser också Kissies blogg - och det är här folk börjar ifrågasätta mig - varför läser jag hennes blogg egentligen? Det enkla svaret är att jag inte har den blekaste aning - jag vet faktiskt inte varför jag läser hennes blogg, den är inte speciellt intressant, jag vill verkligen inte leva hennes liv och jag kan inte påstå att jag är avundsjuk på hur hon ser ut, vad hon umgås med för människor eller hur bra hon har lyckats - så helt ärligt vet jag inte, tror att det mest handlar om att det är en gammal vana och att jag gillar att få störa mig på något här i världen.
Sen läser jag Kenzas blogg - i det här fallet så handlar det om att jag tycker att Kenza verkar vara en så grymt skön person och hon drar en massa kassa skämt som alltid får mig att skratta och jag kan på många sätt identifiera mig med henne, trots att vi utseendemässigt och på flera andra sätt är väldigt olika... Dessutom tycker jag att hon har lyckats väldigt bra med det hon gör och jag är uppriktigt imponerad av henne!
Och sen, sist, men absolut inte minst, Blondinbella - i omgångar så har folk även ifrågasatt mig här - men jag ser inte problemet, visst, Bella har gjort flera saker som kanske inte är sådär supersmarta, men vem gör inte korkade saker? Det är väl snarare en styrka att våga erkänna för flera hundra tusen människor att man är värdelös på att laga mat än att låtsas som att man kan fast man egentligen inte har en aning om hur man gör? Och hur kan man inte vara imponerad av vad Blondinbella egentligen har åstakommit de senaste åren? Hon driver en av sveriges största bloggar, hon har ett eget bloggnätverk, hon har ett eget klädmärke, hon har släppt en egen bok och hon har blivit handplockad till ett välrenommerat universitet i Schweitz - utan att egentligen ha behörighet till att gå utbildningen - och tjejen har alltså dyslexi - om det inte bevisar att allt går bara man vill så vet jag inte vad - hatten av för Blondinbella.
I alla fall, I have a confession to make - den handlar om just Blondinbella, igår kom nyheten att hon och hennes pojkvän sen tre år tillbaka, Nils, ska flytta isär - vilket känns väldigt udda av flera anledningar - jag har läst hennes blogg i ungefär tre år och Blondinbella har liksom alltid haft pojkvän, de har bott ihop i typ två och ett halvt år - och det gjorde mig väldigt ledsen när de gjorde slut - jag gillar verkligen Blondinbella, inte som att jag tror att vi skulle bli bästisar om vi av okänd anledning träffades sådär - men jag gillar henne och jag är väldigt imponerad av det mesta hon gör - och jag tycker att hon förtjänar att vara lycklig, vilket jag av egna erfarenheter vet att det inte går att vara efter att man gör slut med någon efter en så lång tid, även om man fortfarande är vänner. Jag trodde faktiskt aldrig att jag skulle erkänna öppet att jag tycker synd om henne och att jag faktiskt beundrar henne. But I do - and I don't see why I shouldn't be able to say it out loud.
Kommentarer
Trackback
