Dålig uppdatering, skola och annan skit.
Aja, jag har hål nu och så har vi Svenska B 13-14 och sen slutar vi ^^ då ska jag hem och göra matte och svenska. Matten ska vara klar tills lektionen imorgon och svenskan ska mejlas in senast klockan 20.00 ikväll ^^ Woho.. not.. Tur att Mikko har träning idag så att jag inte sitter och tänker på att jag vill prata med honom hela tiden.
Tror att det är lite som jag skrev i förra inlägget, att jag gör massa saker för att jag egentligen är ledsen.. För att jag egentligen inte alls har någon lust att tänka på vad jag känner och i stället så tänker jag på allt annat, som jag borde tänka på, men som jag inte orkar tänka på, men det är fortfarande mindre hemskt att tänka på det och det blir bättre så.
Jag tänker be om ursäkt redan nu, för att jag kommer ringa er, för att ni kommer få stå ut med mina samtal mitt i natten ett tag till.. Visst, jag har inte ringt så mycket, jag har petat på Mikko. Men nu kan jag inte peta på Mikko, vad gör man då? Vad gör man när man ligger ensam mitt i natten och inte vet vart man ska ta vägen för att allt bara är ett enda stort tomrum som man inte vet hur man ska bli av med? Jag ringer en vän - även om ni kanske inte gör det. Förlåt.
När jag mår dåligt.
Jag är borta, väldigt borta. Allt är liksom ett dimmigt töcken av händelser som jag inte riktigt har koll på. Jag vet att pappa ringde i lördagsmorse och sa att farfar hade dött. Jag vet att jag ringde och väckte Mikko och bad honom få komma hit, jag vet att jag satt på diverse bussar i 6 timmar för att få komma hit. Jag vet att jag har gjort saker, men jag är inte säker på vad/när/hur. Allt är så luddigt.
Men jag har insett några saker om mig själv.
När jag mår dåligt...
- ...blir jag sjukt rastlös och måste göra saker hela tiden (jag satte precis på en tvättmaskin liksom). Normala människor ligger i sängen och vägrar göra någonting för att de inte orkar, många sover (ett av de vanligaste tecknen på depression), jag är sådan på morgonen (normalt sett är jag ganska morgonpigg) men när jag väl har börjat kan jag inte sluta.
- ...vill jag tröstäta hela tiden, socker och fett ska det vara ^^ Tyvärr, ibland önskar jag att jag slutade äta istället (förlåt, jag vet att det inte är någon välsignelse att sluta äta när man mår dåligt, jag är bara inte nöjd med min kropp och önskar att jag kunde vinna något på att må dåligt)
- ...flyr jag från problemen och fruktar istället över dagen då jag måste komma hem och tänka på det.. Ganska logiskt egentligen. Eftersom jag i grund och botten flyr och bara skjuter upp problemen. Förhoppningen är dock att jag ska lyckas bli stark nog att klara det tills innan jag åker hem, det var ju trots allt därför jag stack, för att jag inte klarade av det först.
Det där gav er säkert mycket ^^ Mohahahaha. Wero is back med de värdelösa bloggarna.
Ge mig styrka Gud.
programmering, svenska och ensamhet.
Men men, jag är ensam också. Önskar att jag kunde dra till Mikko imorgon men allt är inte så lätt som man vill ibland, och jag kan inte åka dit imorgon, för han har inte tid att umgås med mig eftersom han måste plugga. Jag borde också plugga. Men ja, jag vill plugga med honom. Jag vill också få vara sådär söt som alla andra par och kunna diskutera problem man har osv. Men jag har inte den möjligheten. Tyvärr. Dessutom har jag en pojkvän som inte tror att jag klarar av sånt..
Förlåt. Jag är bara allmänt sur. Mikko är och inventerar på ÖB och har varit det sen typ 16:30, och jag får inte prata med honom, även om jag behöver det.. Aja, det löser sig...
filmen.
The poem of the square root 3.
I alla fall, ni får dikten en gång till.
I'm sure that I will always be
A lonely number like root three
The three is all that's good and right,
Why must my three keep out of sight
Beneath the vicious square root sign,
I wish instead I were a nine
For nine could thwart this evil trick,
with just some quick arithmetic
I know I'll never see the sun, as 1.7321
Such is my reality, a sad irrationality
When hark! What is this I see,
Another square root of a three
As quietly co-waltzing by,
Together now we multiply
To form a number we prefer,
Rejoicing as an integer
We break free from our mortal bonds
With the wave of magic wands
Our square root signs become unglued
Your love for me has been renewed
Jag har för övrigt gjort ett flertal försök att översätta den till svenska, men det blir sjukt konstigt varje gång man försöker.. Ni är välkommna att lämna ert bidrag till en svensk översättning som en kommentar om ni vill ;)
Nu ska jag lära mig den utantill tror jag ^^
More than useless.
LB la upp "More Than Useless" på hennes och Miljas blogg, Wero blev inspirerad.
Relient K är ett sånt där bra band. Som dels gör låtar som verkligen har en poäng och verkligen försöker nå fram med ett budskap men å andra sidan har de även gjort låtar som verkligen inte har en poäng. Men jag gillar de flesta av deras låtar.
Men jag skulle inte skriva om huruvida jag gillar Relient K eller inte, för det gör jag och det är inte mer med det. Men jag tänkte skriva lite om vad de faktiskt har betytt för mig genom alla dessa år (okej, alla två ^^).
Relient K har som sagt gjort låtar som handlar om både det ena och det andra. Vissa låtar gör mer intryck än andra. (Eftersom det kommer ta sjukt lång tid för sidan att ladda om jag lägger in alla filmer jag tänkte lägga in här så lägger jag bara in länkar istället...)
http://www.youtube.com/watch?v=5Jd9dfn0Fgc <---Who I am hates who I've been
Den första låten jag hörde med Relient K, låten som fick mig att inse att det måste ske en förändring för att något ska förändras (ja, jag inser hur korkad jag låter nu.. men det är inte riktigt så jag menar). Jag behöver fortfarande lyssna på den ibland för att varje gång slå mig i huvudet och inse att "just det, jag måste förändra något för att det ska förändras" Vilket är en ganska bra insikt.
http://www.youtube.com/watch?v=n1oN9vskt4w <---- More Than Useless
Tillägnas helt och hållet Mikko, som varje gång jag säger att jag inte klarar av något säger att jag visst klarar det och att han kommer bära mig igenom det om det nu skulle behövas.
http://www.youtube.com/watch?v=lvz0J0WBZPE <---- Be My Escape
Bör väl kanske också tillägnas Mikko, som räddar mig när jag behöver slippa. Men den kan väl kanske även prata om Gud, hur den gör det kan ni ju själva fundera på, men jag vill tro att de (Relient K) tänkte lite på Gud också, kristna som de är :)
Sist men inte minst så slänger jag faktiskt in en video som jag och Tomas pratade om igår. Eller vi pratade om låten. Det lät väl typ såhär:
W: Men de är ett sånt där bra band som har gjort värda låtar och helt ovärda låtar.
T: Jasså, som vaddå?
W: Men typ Moodrings. Den handlar liksom om att alla tjejer borde ha moodrings på sig för att folk ska veta vad de är på för humör. Helt ologiskt alltså.
T: Men det var väl i och för sig ganska sant...
Wero om mod.
Jag vet att jag 56468104 gånger varje dag säger att jag inte vågar. Men varför vågar jag inte? Varför är jag så rädd? Egentligen så tror jag att det handlar om att jag är osäker på vilka reaktioner jag kommer få, och jag vill liksom inte få fel reaktioner.
Aja, skit samma. Jag är sjuk och det enda jag ser är bokstäver som hoppar omkring som om de skulle dansa tango men inte hittade någon partner. Så nu ska jag ta och logga ut i stället. Kanske skriver ett par rader till senare om jag känner mig bättre.
Födelsedag.
Däremot så såg jag dödsannonsen från en av patienterna från jobbet i sommras i tidningen förut. Det fick mig liksom att vakna. Typ, shit, folk dör på riktigt. I mitt liv. Visst, jag vet att alla ska dö en vacker dag, men jag har ingen lust att folk som jag känner ska dö, folk som jag tycker om. Seriöst, det är för mycket död och för lite liv i mitt liv nu. Ge mig liv i födelsedagspresent?
Jag är nog universums mest patetiska människa.
Seriöst. Här sitter jag och tittar runt lite och så tänker jag. Shit, alla andra är mycket bättre än jag. För alla har gjort något som inte jag har gjort. När jag tänker efter så har jag nog också gjort en hel del saker som ingen annan har gjort, men jag menar. Om Gud hade velat att jag skulle göra de där sakerna så hade jag gjort det redan. Jag hade säkert gjort allt och lite till om det hade varit meningen, men nu finns det nog en andledning till att jag inte har gjort det.. Jag vet inte, ärligt, jag vet inte.
Jag vet seriöst inte vad jag ska säga. Jag vill ha Mikko här. Jag vill GAH. Fan. Bajs.
The poem of the square root 3
I'm sure that I will always be
A lonely number like root three
The three is all that's good and right,
Why must my three keep out of sight
Beneath the vicious square root sign,
I wish instead I were a nine
For nine could thwart this evil trick,
with just some quick arithmetic
I know I'll never see the sun, as 1.7321
Such is my reality, a sad irrationality
When hark! What is this I see,
Another square root of a three
As quietly co-waltzing by,
Together now we multiply
To form a number we prefer,
Rejoicing as an integer
We break free from our mortal bonds
With the wave of magic wands
Our square root signs become unglued
Your love for me has been renewed
Det där är seriöst universums finaste dikt. Kunde inte ha blivit mycket sötare, och definitivt inte mycket nördigare. I'm so going to learn it by heart.
Gud du är så grymt cool.
Gud jag vet att du alltid lyssnar på våra böner, jag vet att du alltid ser oss, även när vi inte tänker på det. Tack för det. Tack för att du beskyddar oss från allt ont. Tack för att du alltid är med oss. Tack för att du hjälper mig att lita på dig. Tack för att du liksom bara finns där och tar hand om oss.
Amen.
Made.
Jag vet inte riktigt vad jag försöker få fram, att jag inte är nöjd med mig själv kanske. Varför jag försöker få fram det vet jag inte riktigt heller. Men det löser sig liksom.
