Blog Action Day 2011...Ops.
Haha, Blog Action Day var igår, men fröken Ringh roade sig med annat igår, satte inte ens på datorn. Glömde helt bort att det var BAD igår... Så det kanske blir ett inlägg typ nu i veckan, men vi får se. Jag har annat att göra xD
Tillit.
Det där med tillit är en svår fråga. Självklart är det viktigt att lita på varandra i ett förhållande. Men hur mycket? Vart går gränsen? Är förhållandet dödsdömt om man inte litar på varandra?
Jag har haft problem med att lita på folk hela mitt liv. Att släppa iväg folk så att jag inte kan få tag på dem om något händer är en av mina största rädslor. Men jag har jobbat på det och vi går åt rätt håll. I helgen var Tommy i Danmark på Xstatic (hardstylefestival). Jag har kompisar som har åkt på sånt tidigare och kunde ha upplyst honom om att det skulle finnas halvnakna tjejer överallt på ett sånt ställe. Men jag trodde att han visste det, det gjorde han inte. Istället fick jag höra när han kom hem att "Hade jag varit du hade jag aldrig vågat släppa iväg mig till ett sånt ställe." Men samtidigt så tror jag att jag behövde det, att jag faktiskt mådde bra av att han åkte iväg och jag klarade av det utan några större problem. Vilket jag faktiskt gjorde, och för vissa kanske det inte betyder något alls, men för mig är det en stor grej, att våga släppa iväg honom till en plats med alkohol (och troligtvis droger...) och halvnakna tjejer enbart med sin kusin som sällskap.
Jag säger inte att alla måste släppa iväg sina pojkvänner/flickvänner till Danmark på rave (vilket var vad det var >.< hardstylefestival = rave år 2011). Men man kanske kan prova att göra något man inte är riktigt bekväm i? Det kanske handlar om att hon ska åka på en tjejkväll hemma hos någon av sina tjejkompisar? Eller att han åker på en ledarträff med fotbollsklubben över helgen?
Helt enkelt så tror jag att det viktigaste är att man litar på varandra tillräckligt mycket för att man ska våga vara ifrån varandra ibland. Det är en grej jag fortfarande känner att jag måste jobba på, men vi är utan tvekan på väg åt rätt håll!
Vad tror ni? Är det viktigt att kunna vara utan varandra ibland?
Jag har haft problem med att lita på folk hela mitt liv. Att släppa iväg folk så att jag inte kan få tag på dem om något händer är en av mina största rädslor. Men jag har jobbat på det och vi går åt rätt håll. I helgen var Tommy i Danmark på Xstatic (hardstylefestival). Jag har kompisar som har åkt på sånt tidigare och kunde ha upplyst honom om att det skulle finnas halvnakna tjejer överallt på ett sånt ställe. Men jag trodde att han visste det, det gjorde han inte. Istället fick jag höra när han kom hem att "Hade jag varit du hade jag aldrig vågat släppa iväg mig till ett sånt ställe." Men samtidigt så tror jag att jag behövde det, att jag faktiskt mådde bra av att han åkte iväg och jag klarade av det utan några större problem. Vilket jag faktiskt gjorde, och för vissa kanske det inte betyder något alls, men för mig är det en stor grej, att våga släppa iväg honom till en plats med alkohol (och troligtvis droger...) och halvnakna tjejer enbart med sin kusin som sällskap.
Jag säger inte att alla måste släppa iväg sina pojkvänner/flickvänner till Danmark på rave (vilket var vad det var >.< hardstylefestival = rave år 2011). Men man kanske kan prova att göra något man inte är riktigt bekväm i? Det kanske handlar om att hon ska åka på en tjejkväll hemma hos någon av sina tjejkompisar? Eller att han åker på en ledarträff med fotbollsklubben över helgen?
Helt enkelt så tror jag att det viktigaste är att man litar på varandra tillräckligt mycket för att man ska våga vara ifrån varandra ibland. Det är en grej jag fortfarande känner att jag måste jobba på, men vi är utan tvekan på väg åt rätt håll!
Vad tror ni? Är det viktigt att kunna vara utan varandra ibland?
Blog Action Day 2011!
Jag blev så glad när jag läste vad temat på årets BAD blir.
MAT! Temat är mat! Vad som helst om mat! Typ favoritmat, svälten i afrika, Freeganism, slow food vs fast food etc. Vad som helst helt enkelt, jag har inte bestämt mig helt och hållet vad jag ska skriva om, men det är ju nästan en vecka kvar. Men jag tycker helt klart att ni andra som har bloggar ska vara med!
In och anmäl er på blogactionday.org nu på en gång!
MAT! Temat är mat! Vad som helst om mat! Typ favoritmat, svälten i afrika, Freeganism, slow food vs fast food etc. Vad som helst helt enkelt, jag har inte bestämt mig helt och hållet vad jag ska skriva om, men det är ju nästan en vecka kvar. Men jag tycker helt klart att ni andra som har bloggar ska vara med!
In och anmäl er på blogactionday.org nu på en gång!
Ilskan över ickefungerande regler.
Tidigt imorse gick vi upp för att titta på F1-kvalet. Två av förarna, Rosberg och Liuzzi) kunde inte ta sig ut på banan för att åstadkomma ett tidtaget varv på grund av olika saker (hydraulik- och teknikproblem).
I år finns det en regel som man kallar 107%-regeln, den innebär att om du inte är inom 107% av bästa tiden i Q1 så ska du inte få starta. Om du inte kan göra någon tid så ska man gå på träningstiderna. Träningstiderna för helgen ser ut som så att Rosberg i så fall borde få starta, men Liuzzi har under de träningar som körts i helgen inte presterat inom 107% av någon bästatid ALLS. Inte en enda gång, och det här är inte första gången det händer. Men ändå får han starta imorgon. Vad jag inte förstår är varför man inför en regel om den sen inte ska gälla.
I mer eller mindre varje eller varannat lopp den här säsongen så har Liuzzi och hans teamkamrat(er, han har haft två) behövt gå till domarna och säga "förlåt, vi är inte snabba nog på grund av XX. Får vi starta i alla fall?" Och alla gånger utom i första loppet på säsongen så har de fått starta. Anledningen till att man införde regeln var för att man inte vill att det ska bli tre-fyra bilar som är bromsklossar på banan och blir varvade stup i kvarten - för att det inte är meningen med F1. Men tydligen så spelar det ingen roll i alla fall.
107%-regeln var en av mina stora förhoppningar inför i år, att det skulle bli renare fighter förarna emellan för att man inte behövde avbryta sin fight på grund av lika många varvningar. Men tydligen så vill ju domarna inte använda regeln så... Nej, nu är jag grinig.
I alla fall, loppet går klockan 8.00 imorgon bitti, Viasat Motor - glöm inte att titta!
För övrigt så är min kära fästman för tillfället på väg till Danmark för att gå på Xstatic (hardstyle-fest), han kommer hem klockan 12 imorgon. Vilket gör att jag för första gången sen förra sommaren någon gång ska sova ensam inatt. Hur nu det ska gå... Tur att jag har världens finaste katt, som jag inte vet hur hon ska klara sig ensam ikväll när jag åker och umgås med lite kompisar.. xD
I år finns det en regel som man kallar 107%-regeln, den innebär att om du inte är inom 107% av bästa tiden i Q1 så ska du inte få starta. Om du inte kan göra någon tid så ska man gå på träningstiderna. Träningstiderna för helgen ser ut som så att Rosberg i så fall borde få starta, men Liuzzi har under de träningar som körts i helgen inte presterat inom 107% av någon bästatid ALLS. Inte en enda gång, och det här är inte första gången det händer. Men ändå får han starta imorgon. Vad jag inte förstår är varför man inför en regel om den sen inte ska gälla.
I mer eller mindre varje eller varannat lopp den här säsongen så har Liuzzi och hans teamkamrat(er, han har haft två) behövt gå till domarna och säga "förlåt, vi är inte snabba nog på grund av XX. Får vi starta i alla fall?" Och alla gånger utom i första loppet på säsongen så har de fått starta. Anledningen till att man införde regeln var för att man inte vill att det ska bli tre-fyra bilar som är bromsklossar på banan och blir varvade stup i kvarten - för att det inte är meningen med F1. Men tydligen så spelar det ingen roll i alla fall.
107%-regeln var en av mina stora förhoppningar inför i år, att det skulle bli renare fighter förarna emellan för att man inte behövde avbryta sin fight på grund av lika många varvningar. Men tydligen så vill ju domarna inte använda regeln så... Nej, nu är jag grinig.
I alla fall, loppet går klockan 8.00 imorgon bitti, Viasat Motor - glöm inte att titta!
För övrigt så är min kära fästman för tillfället på väg till Danmark för att gå på Xstatic (hardstyle-fest), han kommer hem klockan 12 imorgon. Vilket gör att jag för första gången sen förra sommaren någon gång ska sova ensam inatt. Hur nu det ska gå... Tur att jag har världens finaste katt, som jag inte vet hur hon ska klara sig ensam ikväll när jag åker och umgås med lite kompisar.. xD
