Tommy och Wero

Jag har för mig att jag har skrivit om det här förut på bloggen, men man vet aldrig. Hur som helst. Jag hade en diskussion med en tjej på jobbet idag om hur det är att vara kristen och hur man som kristen ser på sex. Problemet är bara att jag inte tror att jag är så exemplarisk på den punkten.

Jag tror att sex är något speciellt, vilket är en väldigt trendig tanke typ alla tjejer skriver just nu att "sex är en speciell sak som man bara delar med speciella personer!" - min spontana tanke blir då att "nehe, kom ni på det  nu? Det handlar om att han ska köra upp sin penis i din vagina, det är klart att det är speciellt!" Ja, jag får säga så även om jag är kristen så påpeka det inte ens. Hur som helst, alla här vet vad sex är, om inte så beskrev jag det precis. Visst, han kan stoppa sin penis i andra hål också, men rent fysiskt så är inte sex så mycket mer. Det handlar mer om det psykiska. Nu tycker ni att "men man ska få orgasm osv." och visst, det är klart, sex utan orgasm är rätt värdelöst sex. Men helt ärligt, hur mycket av en orgasm sitter inte i huvudet? Jag kan inte få orgasm om jag inte vill, och redan då sitter nästan allt i huvudet..

 Men det här inlägget handlar inte om sex, det handlar om varför sex är speciellt och vad ett äktenskap egentligen är. Sex är speciellt för att när han stoppar in sin penis i din vagina (shit vad eum.. konstigt det låter?) så blir ni ett, ni kan liksom inte komma närmare varandra än så. Och Gud gav det här till människan av en anledning och den anledningen var inte för att vi skulle springa runt och knulla med alla vi ser. I 1 mos 2:23-24 så pratas det om att mannen och kvinnan är ett och varför. "Då sade mannen: >>Den här gången är det ben av mina ben, kött av mitt kött. Kvinna ska hon hete av man är hon tagen.<< Det är därför en man lämnar sin far och sin mor för att leva sin hustru, och de blir ett." Observera att de blir ett, inte i äktenskapet, det tror jag inte, utan i samlaget. Äktenskapet tror jag är till för att man ska göras till ett inför Gud, genom Guds välsignelse och det är inte det som ett äktenskap handlar om idag. Idag handlar äktenskapet om de lagliga rättigheter man får genom att skriva på ett papper, det gör det inte i Bibeln. Jag tror mycket väl att man kan få Guds välsignelse utan att prästen står och välsignar en.

Eftersom vi i Sverige har ett helt annat äktenskap än det som beskrivs i Bibeln så tror jag inte heller på att vi behöver invänta det svenska "äktenskapet" för att ingå det kristna "äktenskapet". Det hela känns rätt fånigt. Istället så förespråkar jag bön. Bön ger klarhet i väldigt många frågor. Hur som helst. I min värld så är jag och Mikko redan gifta, vilket egentligen gör det faktum att vi ska gifta oss nästa sommar meningslöst, men det är en annan femma. Jag kan återkomma till det någon annan gång.

Men vad är det då som gör sex så speciellt? Man blir ett i och med sex, när man sen gör slut så drar man liksom isär en kropp till två, vilket bara lämnar en halv kropp och kroppen kommer liksom halveras varje gång man gör så, totalt värdelöst är det. Så varför ska man då ha sex för att få bekräftelse när den bästa bekräftelsen fortfarande finns i Gud?

Jag hatar att lyssna på folk som bråkar, oavsett om det är folk på stan eller mina föräldrar. Jag önskar bara att jag hade kunnat hugga av mig öronen så att jag slapp höra på det. Just nu handlar det om att min mamma och Ola bråkar, om vad tänker jag inte säga. Men jag tycker inte om att det och önskar att jag kunde fly åt ett annat håll. Men inte fan kan jag det. Och jag vill inte förlora henne </3

(Sorry for the emoness, jag var bara tvungen att bli av med det..)

Guess what movie!

Right answer: When Harry met Sally.

Hur som helst. Idag var en sån där dag då jag bara gick omkring och njöt av allt underbart jag har och tackade Gud för att han har gett mig allt det här. Jag menar, jag har en farmor som blir glad av att jag kommer dit, hon ger mig pengar och skämmer bort mig med mat, skor och Gud vet vad allting. Jag har en pojkvän som älskar mig och får dåligt samvete för att han dissar mig. Jag har bra betyg, vilket ni fick se igår. Jag har böcker att läsa, filmer att se och jag har vänner att träffa. It just makes me happy, that's all.

Och helt ärligt, idag kan vem som helst säga vad som helst för att ta ner mig, om det så skulle vara skryt om att "jag är lyckligare än dig" eller "fan vad ful du är" för jag är bra, jag är snygg och jag är en trevlig människa. Dessutom så är det 6 dagar kvar tills mitt sommarlov börjar och jag spenderar det tillsammans med Mikko, jag ska rensa rabatter och grejer har jag tänkt när han är på jobbet, för jag fick nya fina trädgårdshandskar av farmor idag :D

Jag har tänkt skriva det här ett bra tag, men jag tappade bort blogginlägget det baseras på, så jag sket i det, nu hittade jag inlägget i fråga igen, så jag skriver det nu istället :) Inlägget i fråga finns här och handlar om inget mindre än Jesusmanifestationen och hur den egentligen var rätt kass.

Jag är rätt kluven, även om jag vet vem jag vill hålla med. Jag vill hålla med Tomas (och nej, det är inte den Tomas som jag vanligtvis skriver om..) som skrev inlägget på bloggen i länken. Det suger rätt hårt att kristna människor som egentligen borde följa Bibelns budskap istället för att göra det ställer sig och sjunger O Store Gud (nu vet jag inte om just O Store Gud sjöngs på Jesusmanifestationen dock) tillsammans. Nu tänker ni säkert att står det inte i Bibeln att Gud är stor osv? Och jo, visst gör det det, men det var inte poängen i det här fallet, poängen är att det finns andra saker som är så mycket viktigare att tänka på först. Det andra Jesus sa tillexempel. Det om att älska alla andra människor, det om att sprida hans namn, det om att dela med sig etc. Borde vi inte fokusera på det först?

Om vi tittar på urkyrkan så var det någon någongång som sa till mig att det var någon av församlingarna som hade fått en korg med vindruvor av en annan församling och alla hade blivit jätteglada. Hade det här hänt idag så hade vi glatt ätit upp vindruvorna och sen hade det roliga varit slut. Men den här församlingen skickade istället vidare korgen till nästa församling, och så höll det på tills den första församlingen fick tillbaka korgen, nu var vindruvorna naturligtvis ruttna sen länge, men ni fattar poängen, helt plötsligt fick alla vara med. Eller som när urkyrkorna träffades och åt i hemmen, den som inte hade någon mat fick då mat av den som hade, för att man delade med sig, man var som en enda stor familj. Idag, istället för att besöka hemlösa eller umgås med människor som ännu inte sett Guds storhet och hans kärlek så ställer vi oss i kungsträdgården och sjunger lite. Vem tjänar något på det egentligen? De hemlösa som fortfarande inte har tak över huvudet, en säng och sova i eller mat att äta? Fångarna på valfritt svenskt fängelse som fortfarande inte sett Gud? Eller kanske barnen med alkoholiserade föräldrar som egentligen bara behöver kärlek och omtanke av någon som faktiskt bryr sig? Visst, det visar att vi finns, men precis som Tomas skrev på sin blogg, det finns så fruktansvärt många saker vi måste göra först.

Men ändå så kan jag inte låta bli att tycka att det är lite coolt med 18 000 människor som sjunger tillsammans. Men hur coolt hade det inte varit med 18 000 människor som samma dag knallar ut till alla Sveriges fängelser och älskar fångarna? Dessutom hade det sparat på miljön då alla inte hade behövt åka till Stockholm.


Förlåt, jag är bara lite pissed ikväll.

Jag ville egentligen inte gå ut med mina betyg innan jag faktiskt hade det på papper, men nu har jag det på papper så här kommer de:

Programhantering  - MVG
Programmering A - MVG
Webbdesign - VG
Engelska A - VG
Engelska B - MVG
Estetisk verksamhet - MVG
Företagsekonomi A - MVG
Fysik A - MVG
Grafisk Kommunikation A - MVG
Historia A - MVG
Näthandel A - MVG
Idrott och hälsa A - G
Matematik A - MVG
Matematik B - MVG
Matematik C - MVG
Naturkunskap A - MVG
Programmering B (Java) - MVG
Svenska A - MVG
Teknik, människa och samhälle - MVG
Teknikutveckling och företagende - MVG

Ja, jag vet, jag har bra betyg etc. Jag gör inte det här för att skryta, för det behöver jag inte. Jag gör det här för att jag vill påpeka för mig själv att jag är duktig, jag har åstakommit mer än jag hade förväntat mig av mig själv i år. Bara det är väl något att vara stolt över?

Hur som helst så skrev jag ju som sagt inte det här för att skryta, utan jag skrev det av en anledning. Jag skrev det av den enkla anledningen att jag vill förklara vad som fick mig att lyckas med det. Anledningen till att jag fick bättre betyg än jag själv hade förväntat mig är att jag helt enkelt började alla kurser med målsättningen att jag skulle göra mitt bästa och att jag skulle se till att jag hade roligt under tiden. Och det hade jag. Sen gjorde jag en viktig sak till, jag såg till att ha tid för Gud. Nu tycker ni att jag är jättefånig, men jag har två saker jag kan göra när jag blir stressad över skolarbetet. Antingen så skiter jag i det, vilket är det dåliga alternativet, för då blir det inte gjort och det slutar bara med att jag får problem. Det andra är att jag helt enkelt sätter mig och ber en stund. Något i stil med "Gud, jag måste göra det här för att lärarna ska bli nöjda med mig. Hjälp mig koncentrera mig, jag behöver verkligen det här, det vet du. Herre jag ber dig, se till att jag får arbetet gjort i din ära. Amen" Mer än det brukar inte krävas, sen brukar det lösa sig.

Bönen i fråga är en av anledningarna till att jag ofta skriver om tro i mina uppsatser. Jag vill göra mitt skolarbete i Guds ära och hur gör man det bättre än genom att skriva om honom? It just makes sence, right?

Seriously. Det här är en failande dag. Jag kunde inte sova inatt, varför vet jag inte. Jag var rädd. Mest för att jag skulle drömma mardrömmar. Och så fick jag en konstig känsla av att Gud inte ville beskydda mig. Jag ringde Mikko två gånger efter att han hade somnat. Slutligen så lyckades jag faktiskt att somna, klockan var 2- 2:30 någonting i den stilen när jag somnade. Det är fail. För när klockan sen ringer, 7:00 och man ska upp och duscha så är man oändligt trött och orkar knappt masa sig upp ur sängen. Misslyckandet är totalt redan där.

Väl på jobbet, dit man fick halta eftersom man ens ena knä håller på att fucka sönder igen, så dricker man massa kaffe, skäller på en patient som inte kan hålla händerna borta. Man ber en kort bön om att Gud ska se till så att man slipper skälla på patienter mer den dagen. Man går på lunch och kommer tillbaka för att inse att diskmaskinen har gått sönder (vilket vi i och för sig bara har väntat på..) vilket innebär att det blir till att handdiska lunch disken. Sen får man skälla på en patient till för att hon inte kan låta bli att försöka ta disken. Sen får man försöka övertala henne om att man inte har snott hennes grejer eftersom man inte ens har varit i hennes rum. Sen får man äntligen gå hem.

Sen, väl hemma, så är det varmt som in i helvete och man är tröttare än helvetet. Man surfar lite. Helgon ligger nere. Man blir ledsen och väntar på mat. Det är varmt och det finns ingen is i huset. Efter maten och grejer så gick jag och la mig för att titta på en film, jag somnade. Det var skönt, men att vakna och ha ont i nacken och att vara helt genomsvettig är inte så mysigt. Satte mig vid datorn sen, helgon är fortfarande nere och jag får inte prata med Mikko heller.

MEN, hur fail dagen än har varit så finns det bra saker också. Jag behövde inte skälla mer på den tafsande patienten = bönesvar. Dessutom har jag fått besked om att jag kan vara funktionär på frizon, vilket innebär att jag har sparat lite mer än en 1000-lapp skulle jag tro, och det fick mig faktiskt att se fram emot frizon lite extra.

I vissa människors värld så kanske det här inte ser ut som något så fantastiskt, men ärligt talat, när jag gick upp i morse bad jag Gud att få något speciellt att hända idag för att jag skulle orka, och han lyckades faktiskt med det. Jag hade glömt det där med funktionärsplatsen på frizon och räknade helt med att behöva slösa pengar på både mat och på festivalpass och grejer, men nu löste det sig. För Gud är cool, han har en plan och han vill det som är bäst för oss och det här blir säkert jättebra :D

Jag har tänkt på det här till och från sen Blondinbella skrev den där krönikan på internationella kvinnodagen i vilken av serietidningarna-med-för-lite-bilder det nu var (expressen var det tydligen läs artikeln här). Hur som helst, för den som inte orkar läsa krönikan, så påstod Blondinbella att det var på grund av avundsjuka som tjejer snackar skit om varandra.

Det här är säkert sant till viss del. Men ärligt talat, människor som jag känner snackar skit om varandra av helt andra anledningar. Så som till exempel att man vill hävda sig. För ärligt talat, om du snackar med din kompis och ni säger något elakt om er gemensamma kompis. Det är klart som korvspad (det här är ett lamt försök av mig att bli av med ovanan jag har att svära massor) att du dels får dig själv att verka bättre, åtminstone i dina egna ögon, och dessutom att du ser till att få din kompis att verka sämre än dig.

Jag tror inte att det här grundar sig i avundsjuka, utan i dåligt självförtroende. Så är det i alla fall i mitt fall. Man tror inte så mycket om sig själv, men om någon annan verkar sämre så ser man bättre ut = bättre självförtroende, tror man. För ärligt talat, jag tvivlar på att det någonsin har funnits någon som har fått ens lite bättre självförtroende av att snacka skit om någon. Men för tillfället så kanske det känns lite bättre. Ni vet, den där lilla stunden när man känner sig så grymt bra, innan man går hem och tänker lite och inser att "hey, kalle-britta kanske inte är så dum i alla fall. Varför sa jag så?", vad har man tjänat på det då? Ingenting, ingenting, ingenting.

Jag är värdelös på att blogga. Jag har ingenting att skriva och jag har ingenting att säga. Jag antar att det är jobbet som gör mig hjärndöd xD Hur som helst så har jag varit borta i helgen xD

Så var det midsommar. Sommarstuga, gamlingar, skratt och mys med  Mikko. Jag bara måste säga en sak. Ni vet de där kvällspromenaderna i solnedgången, hand i hand vid stranden, det måste vara bland det mysigaste som finns. Dessutom så var jag och Mikko busiga och det var roligt :D Jag älskar den pojken, jag kan liksom inte hjälpa det. Vi fick till och med en tillsägelse från en gubbe som farmor känner att "om ni ska hålla på med sånna där saker så får ni gå hem" - sen att gubben var packad och att mikko hade lyft mig fast jag inte ville så jag la mig på marken var en annan sak. (och nej, det hade INGENTING med att jag älskar honom att göra xD utom att jag hade tyckt att det var jättepinsamt oavsett vem det hade varit annars, nu tyckte jag mest att det var roligt xD fast lite skämdes jag...)
 
Hur som. Jag jobbar på. Två veckor kvar, eller ja, mindre  nu då. Snart är det slut. Ska bli rätt skönt på sätt och vis. Men det är rätt roligt. Gamlingarna är rätt sköna faktiskt.

Hur som helst har jag inte kommit på några vettigare tankar i helgen, utom att folk hycklar, är söta och att jag inte kan begripa hur jag klarade mig utan att be med Mikko...

Idag på jobbet så hade vi minnesträning. Eftersom det är ett demensboende så behöver de träna för att komma ihåg saker. Ordspråk är bra att träna på. Träningen gick ut på att vi läste början av ett ordspråk och de avslutade det. Nu pratar vi att en tant lyckades klara över 200 ordspråk, så att de har problem med minnet är jag förvånad över (okej, de har inga problem med långtidsminnet, men jag menar, 200 ordspråk!).

Hur som helst så var det ett ordspråk som verkligen fastnade, "Människor spår, men Gud han rår". Okej tänker ni, inget speciellt med det. Men det är så fruktansvärt sant. För jag menar. Här sitter vi på jorden och ba "Imorgon ska det nog bli regn." Men Gud säger "Imorgon blir det regn!" Ser ni skillnaden? Det här är rätt coolt på många sätt, för hur mycket vi än hoppas och spekulerar så kommer det i slutändan vara Gud som vet, Gud som bestämmer, och Gud som verkligen ser till att det blir så. Vilket är så FRUKTANSVÄRT coolt. Det är en av anledningarna till att Gud är så grymt stor, cool och underbar. Han bara vet allting, planerar det och bestämmer det, för att göra så att vi människor har det bra. Fattar ni vilken grym tur vi har i och med det? Visst, han kan inte påverka hur vi människor väljer, mer än att han  kan säga att "ey, du borde göra såhär" men fortfarande, i slutändan så ser han till att få som han vill.

In conclusion: Gud är en cool snubbe som oavsett vad vi önskar oss och vad vi spår om bestämmer hur det verkligen blir, vilket är tur för oss eftersom vi i och med det alltid får det som är bäst för oss, även om det tar onödigt mycket tid.

Wero är en trött flicka idag. Hennes underbara fästisman var här i helgen, han åkte i morse. Tidigt. 6 för att vara exakt. Det är tidigt. Vi gick upp 5:30, och jag hade sovit dåligt. FAIL. Sen i alla fall så hade jag första dagen på jobbet. Det gick faktiskt bra. Det var lite trevligt, avdelningen var typ lugnare än lugnast. Vi behövde göra typ.. Ingenting? Men idag var frissan där hela tiden och fixade allas hår. Hur som helst, vi får väl se vad som händer imorgon. Spännande grejer!

Notis! Jag blev raggad på av en 93åring också. Sug på den ni!

Nu har jag ätit kräm och grejer, men jag är fortfarande hungrig, mer rabarberkräm kanske? Hemmagjord rabarberkräm = GOTT!

Sitter och pratar med Mikko på msn och ja, han ska dra och basta nu, sen ska han fixa mat. Det tar tydligen typ 40 minuter allt som allt, så jag räknar med 45-50 och ja ^^ xD

Hörs imorgon!

Jag blir alltid så lycklig när jag tänker på sommaren, allt tid man helt plötsligt har, alla saker man helt plötsligt har tid för. Jag har en del planer för sommaren också. Typ:

Grilla med kompisar
Jag vill ha minst en picnic också
Björstorp
Jobba
Sola
Bada
Umgås med folk
Träffa Mikkos mamma
Unizon
Frizon
osv. osv.

Listan kan göras rätt lång, men poängen är att jag ska göra saker som jag tycker om i sommar. Hur som helst så är jag anmäld till Unizon och Frizon nu, vilket känns bra. Jag har också planerat ett hörlursinköp under sommaren, ett par Skullcandy GI desert camo liksom. Visst är de vackra?

Okej, nu är 2:an så gott som slut. Jag har ett möte kvar (jag ska servera på studentlunchen och vi ska ha ett info-möte imorgon) sen har jag typ avslutningen och lunchen kvar. Sen har jag sommarlov. Idag vad jag ledig.

Ärligt talat, jag vet varför den senaste veckan har varit så grymt bra. Det är slut nu, jag får äntligen slappna av och det ska bli så skönt. 875poäng till avklarade. Av dem så kommer jag dessutom få typ 550 MVG poäng, 100 VG och 100 (fast vi bara läste 50 i år) G. Dessutom har jag 75 poäng databashantering kvar tills nästa år samt 50 poäng svenska C.

I trean kommer jag dessutom "bara" läsa 825 poäng, vilket gör mig HAPPYFACE.

Jag tittar tillbaka på året och inser att jag har lyckats bättre än jag trodde, och det är ju bra antar jag. Jag är faktiskt stolt över mina betyg, hur osvenskt det än må vara så är jag stolt. För jag är duktig. Jag har kämpat för mina betyg, i år har jag faktiskt det. Jag menar, jag får MVG i Fysik A tack vare att jag kämpade arslet av  mig på slutet, om inte det är något att vara stolt över så vad är? 

Som det ser ut nu så består mitt betyg av 100 poäng G och 200 poäng VG, resten MVG. YAAAAY!

(För den som undrar så försöker jag peppa mig själv. Jag har sommarlov och förtjänar att vila, jag ska bara inse det själv.) Peppa mig?

Hemma igen, eller, egentligen så kom jag ju hem igår. Men helgen var bra.

I korthet så bestod helgen av att jag kastade bort allt vad mardrömmar, ångest och ensamhet heter. På riktigt. Jag skrev allt jag ville bli av med på en lapp och virade den runt en sten, sen kastade jag ut den i havet. Dessutom så vittnade jag på gudstjänsten. Det var lite trevligt, jag grät. Sen pratade jag dop med David, det blir någon gång i höst sa vi. Dessutom tog jag nattvarden för första gången sen konfan, utan att få ångest. Det är skills! (och ja, det var innan stenkastandet)

Hur som helst, det var min helg. Jag tog ett antal steg i min tro och fick nya vänner och lärde mig ett par nya kortspel, det är roligt med läger ibland :D

Jag har tänkt på det här, jag mår bra, jag har massa saker att vara tacksam över osv. Jag åker på läger imorgon med folk jag tycker massa mycket om. Det enda jag har lite ångest över är mina mardrömmar.

Jag har sedan i typ oktober/november någon gång drömt massor av mardrömmar, vissa nätter vaknar jag av att jag skriker, andra av att jag gråter, vi pratar om i princip varje natt, det är inget jag är stolt över och ja,  jag funderar snart på sömntabletter, men tydligen så är det rätt vanligt att sömntabletter ger mardrömmar som biverkning, så det vette sjutton. Dessutom äter jag tillräckligt med tabletter som det är.

Hur som helst, det här med mardrömmar är väl helt okej om man sover själv eller när jag sover med Mikko, han kan hålla om mig och säga att han älskar mig och att allt kommer bli bra, det gör mig lugn, men jag menar, folket på lägret kan inte göra det. Och ja, det skrämmer mig lite att jag kanske kommer väcka en massa folk utan att jag är medveten om det (förrens efteråt då..). Men det är liksom inget jag kan göra något åt, jag kan be, det gör jag, dagligen, för att det ska försvinna, det hjälper ibland, men inte alltid.. Aja. Jag antar att Gud vet vad som är bäst och jag hoppas att folk inte blir arga på mig ^^

Honestly, just nu förstår jag inte vad som händer, allt är bara så fruktansvärt bra. Skolan går bra, innebandyn börjar ordna upp sig, jag börjar liksom fatta vad jag håller på med och sådär.. Det enda som har gått dåligt idag är det faktum att min chipspåse fick ett litet hål i sig förut så att jag fick öppna den ordentligt och pressa ur luften så att jag kunde vika ihop den.. Men men, jag passade på att tjuväta några chips också, det var gott :D

Om typ 20 minuter så kommer Mikko ringa mig och så kan vi prata en liten stund, sen ska han jobba till 23, sen får jag prata lite till. Det är okej, faktiskt, för ärligt talat, det är bara typ idag och imorgon, för på fredag är jag på läger och han lär sluta tidigare i alla fall.. Sen helg, sen nästa vecka jobbar han morgon :D

Fysikpluggandet går bra. Kladdkakan som jag precis bakade blev god och lagom kladdig. Skolan gick bra. Mikko får jobba i veckan och i början av nästa vilket innebär ett antal bra saker för min del :D Mer plugg och en Mikko som inte kommer åka till uppsala med antti i nästa vecka för att vara snäll ^^ Nu ska jag byta dator och prata med fästman på skype medan jag rensar ur massa skit från min dator.. xD

Jag hade en underbar helg med vänner, skratt, prat, mys med Mikko, Blindside osv. Det var helt enkelt jättetrevligt.

Fredagem/kväll: Jag satt och tittade på TV, skrev lite historia och så. Mikko kom vid 23:30 ungefär. Matade honom med korv med bröd, sedan gick vi och la oss i sängen och myste och bad tills vi somnade.
Lördag: Vakna brevid en svettig pojke, titta lite på film, gå och sova en stund sen (söder ut så kallas sånt siesta, i Sverige kallar vi det lathet..), fixa i ordning oss, hämta Milja och Oscar, sedan Stina, åka till Valhall för att gå på blindside, de skulle inte spela förrens 23, vi ba "WTF?" Men det var okej, vi flummade runt lite, Julia kom dit tillslut också. Sen spelade Blindside, det var bra. köpte en tröja sen efteråt. Och fick en autograf, och en bild med mig och knarkar Christian (the singer that is xD). Sen åkte vi hem och soooooov.
Söndag: Sova, vakna av att man svettas ihjäl. Äta frukost, lägga sig och titta på film, gå ut och gå en sväng och köpa glass och morsdagspresent till mamma, gå hem och ge mamma present, titta klart på film, äta mat, titta på ny film, åka till pappa och umgås lite och kolla på en film till. Be lite och sedan sova.

Sen nu på morgonen så åkte han hem. Men det känns helt okej faktiskt. Det är 17 dagar kvar och jag har massor att göra, han har också en del att göra och ja, det blir bra liksom. Men jag saknar honom.

Hur som helst, det var min underbara helg. Idag har jag förutom att Mikko åkte hem haft fysik, det gick kasst, jag kunde inte räkna på någonting typ. FAIL. Sen på Databasen fick jag tillbaka provet, jag fick MVG och det torde innebära MVG på kursen :D, sen lunch, sen hade vi TUF, redovisning som gick okej i alla fall, lite rörigt och så, men what the heck ^^ Sen slutligen så hade vi engelska, skriva en liten uppsats och skicka in den och journal, sen historia skriva uppsats, sen skickade vi in den också och så var det klart :D YAY!

Att helgen gick bra, dagen  har gått bra osv. torde väl tyda på att den här veckan också kommer bli bra, eller?