allt.
Unizon och Frizon - det var helt underbart. helt helt underbart. Jag har aldrig haft så roligt i hela mitt liv. även om många saker inte var så trevliga, illamående, klaustrofobiska känslor, telefonsamtal, ångestattacker ute på udden och sånt så fanns det saker som vägde upp det, skogspromenader med människor, kramar, ord man kommer ihåg och en massa andra saker som man kommer minnas länge..Frizon sen då.. så roligt har jag nog aldrig haft. all ångest som försvann bara bussen rullade bort från sundsvik. vissa saker kommer jag nog aldrig förstå. Men jag kommer alltid komma ihåg hur trött jag var men att jag inte ville sova. och Shane Claiborne sen.. som jag grät. Vad skulle man säga sen då? det fanns liksom inget att säga, jag var mållös. precis som alla andra saker hade även frizon ett slut och när vi stannade bussen i mariestad och åt på mcDonalds lämnade jag och stina resten av människorna, det är nog enda gången som jag kommer krama nästan hela mcDonalds innan jag går ut därifrån. Det var roligt. Men jag saknar människor, särskillt en människa, men säger jag det till honom så vet jag inte hur det går..ibland tror jag att han menar allvar med det han säger men oftast tror jag bara att han skämtar. JAG FÖRSTÅR INTE!!
Skolan - skolan började idag, efter många veckors nervositet så var det nu äntligen dags, väskan var packad med kamera och hela faderittan, det enda som fattades var tiden, slutligen så blev klockan 9.00 och skolan kunde börja. Jag och Milja hamnade i samma klass och vi fick samma mentor, han hette Fredrik Hasselplan och verkade snäll. Vi lärde tillochmed känna några andra människor. De hade namn men det var flera namn och jag orkar inte skriva upp dem här. På det stora hela så tror jag att det kommer gå helt okej med gymnasiet. I morgon ska vi gå på berget, vi får väl se hur det går. jag får ont i knäet bara jag tänker på det. Jesus, ge mig styrka. ibland tror jag att det inte hjälper att be, annars tror jag att det hjälper, nu är jag övertygad om att det hjälper. Det är bra. Gud hör bön. jag har blivit peppad i sommar. Men nu babblar jag på om saker som inte har någon mening.
Jag saknar människor, okej? Nej, jag saknar en människa. En människa som inte förstår mig. En människa som är underbar. En människa som inte skulle förstå, eller inte skulle ha tid att lyssna. En människa som är...
Skolan - skolan började idag, efter många veckors nervositet så var det nu äntligen dags, väskan var packad med kamera och hela faderittan, det enda som fattades var tiden, slutligen så blev klockan 9.00 och skolan kunde börja. Jag och Milja hamnade i samma klass och vi fick samma mentor, han hette Fredrik Hasselplan och verkade snäll. Vi lärde tillochmed känna några andra människor. De hade namn men det var flera namn och jag orkar inte skriva upp dem här. På det stora hela så tror jag att det kommer gå helt okej med gymnasiet. I morgon ska vi gå på berget, vi får väl se hur det går. jag får ont i knäet bara jag tänker på det. Jesus, ge mig styrka. ibland tror jag att det inte hjälper att be, annars tror jag att det hjälper, nu är jag övertygad om att det hjälper. Det är bra. Gud hör bön. jag har blivit peppad i sommar. Men nu babblar jag på om saker som inte har någon mening.
Jag saknar människor, okej? Nej, jag saknar en människa. En människa som inte förstår mig. En människa som är underbar. En människa som inte skulle förstå, eller inte skulle ha tid att lyssna. En människa som är...
Kommentarer
Trackback
