föräldrar.
Alla har föräldrar. Nästan i alla fall. Inte de som är föräldralösa, men jag känner ingen som är det...
Mina föräldrar är värdelösa. Inte pappa kanske, men mamma just nu asså. Pappa ringde henne igår och sa att jag ska vara hos dem på jul. Mamma sa inte så mycket. Idag så hade Karl (Jonas pappa) ringt till henne och sagt att vi ska ha föräldramöte i veckan om Tokyo. Men jag hade inte hunnit prata med mamma om att vi ska till Tokyo. Är jag hos pappa så är jag det också, då tänker jag inte vara halvt hos pappa och halvt hos mamma. Jag är splittrad så det räcker. Vi löste det ju så med de där två veckorsperioderna just på grund av det. Men skit i det då! Jag hatar henne ibland (ja, jag är tonåring, jag får säga så).. Nu fick jag en utskällning för att jag inte hade sagt något och jag fick skäll för att det var pinsamt med henne. MEN JAG SKITER I ATT DET VAR PINSAMT!! Det är okej att hon klagade på det, om det bara hade varit det hon klagade på.. Hon drog upp julen igen. Och jag orkar verkligen inte bråka nu. Hela hösten har varit ett enda stort kaos, varför gör alla allt för att det ska fortsätta vara så? BLÄ! Jag vill inte bråka, jag vill verkligen inte bråka, men hon ger mig inget val. Jag sa inte så mycket, jag sa att hon och pappa hade pratat om det och att jag inte ville göra det. Hon tjatade emot lite och sa tillsist att "ja, du gör ju som du vill i alla fall, även om det är fel" och så lade hon på. Jag började gråta och skällde lite på pappa, som blev arg och sa att hon var dum. Sen sa han att den här julen kommer bli helt värdelös. Hon förstör allt för mig. I alla fall just nu. Och jag hatar det, jag vill inte ha det så. Jag brukar gilla julen, när jag får vara hos pappa och allt är som vanligt. Visst, jag kan klaga på att man måste titta på Karl Bertil och dendärandeniTokyosomdevisarinnnanKarlBertil (kan bli lite roligt i år dock eftersom jag ska dit :D ). Men det är jul, det är så det ska vara. Julen är underbar, det är tid med familjen. Och har man föräldrar som pendlar så är det underbart. Julen hos mamma är inte fullt så underbar. Jag hatar julen hos mamma, men bryr hon sig? Nej.. Jag vill ha en riktig mamma som gör det som är bäst för mig, inte det som är bäst för henne.
Gah, slå mig tills jag inte längre är vid medvetande.
Mina föräldrar är värdelösa. Inte pappa kanske, men mamma just nu asså. Pappa ringde henne igår och sa att jag ska vara hos dem på jul. Mamma sa inte så mycket. Idag så hade Karl (Jonas pappa) ringt till henne och sagt att vi ska ha föräldramöte i veckan om Tokyo. Men jag hade inte hunnit prata med mamma om att vi ska till Tokyo. Är jag hos pappa så är jag det också, då tänker jag inte vara halvt hos pappa och halvt hos mamma. Jag är splittrad så det räcker. Vi löste det ju så med de där två veckorsperioderna just på grund av det. Men skit i det då! Jag hatar henne ibland (ja, jag är tonåring, jag får säga så).. Nu fick jag en utskällning för att jag inte hade sagt något och jag fick skäll för att det var pinsamt med henne. MEN JAG SKITER I ATT DET VAR PINSAMT!! Det är okej att hon klagade på det, om det bara hade varit det hon klagade på.. Hon drog upp julen igen. Och jag orkar verkligen inte bråka nu. Hela hösten har varit ett enda stort kaos, varför gör alla allt för att det ska fortsätta vara så? BLÄ! Jag vill inte bråka, jag vill verkligen inte bråka, men hon ger mig inget val. Jag sa inte så mycket, jag sa att hon och pappa hade pratat om det och att jag inte ville göra det. Hon tjatade emot lite och sa tillsist att "ja, du gör ju som du vill i alla fall, även om det är fel" och så lade hon på. Jag började gråta och skällde lite på pappa, som blev arg och sa att hon var dum. Sen sa han att den här julen kommer bli helt värdelös. Hon förstör allt för mig. I alla fall just nu. Och jag hatar det, jag vill inte ha det så. Jag brukar gilla julen, när jag får vara hos pappa och allt är som vanligt. Visst, jag kan klaga på att man måste titta på Karl Bertil och dendärandeniTokyosomdevisarinnnanKarlBertil (kan bli lite roligt i år dock eftersom jag ska dit :D ). Men det är jul, det är så det ska vara. Julen är underbar, det är tid med familjen. Och har man föräldrar som pendlar så är det underbart. Julen hos mamma är inte fullt så underbar. Jag hatar julen hos mamma, men bryr hon sig? Nej.. Jag vill ha en riktig mamma som gör det som är bäst för mig, inte det som är bäst för henne.
Gah, slå mig tills jag inte längre är vid medvetande.
Kommentarer
Trackback
