Yay. Lycka.

Okej. Det här är seriös lycka. Ni vet hur jag har klagat på att jag inte kommer kunna träffa Mikko på evigheter och det är synd om mig och bla bla.

Jag har bråkat en del med min mamma i veckan och för en stund sen så insåg jag att jag verkligen behöver komma bort. Och eftersom jag har världens bästa vänner så lånade Tomas mig pengar till biljetten dit (han och jag fixar hemresan på lördag)


Jag drar till Mikko imorgon. Jag har inte varit såhär glad på evigheter. Jag får en kram imorgon.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0