Orden har liksom tagit slut. FÖRSÖK ATT FÅ TILLBAKA DEM!

Mina ord är ganska slut. Jag har en halvbiljard påbörjade inlägg som jag inte vet vad jag ska göra med. Som jag kommer sätta mig och radera efter det här. Jag tänkte skriva här nu för att jag faktiskt vill börja skriva igen, jag vill ha något att säga. Jag vill informera världen om att hej, jag finns, jag tycker såhär. Och någon gång kanske det kan påverka någon. Jag har tappat så gott som alla mina läsare. Vilket gör lite ont i mig. Men jag förstår folk, vem orkar läsa en blogg där ingen skriver?

Aja, jag kan ju försöka förklara vad som händer i mitt liv just nu.
Jag var hos Mikko i förra veckan (vilket jag skrev här också). Det var trevligt. Jag tycker så mycket om att kunna fly bort ibland och bara koppla bort det som händer här och nu. Ett litet tag i alla fall. Men nu är jag hemma igen. Jag försöker just nu kombinera skola, pojkvän, kyrka, robotgrejer osv. Det börjar bli lite mycket. Och hur jag än prioriterar så känns det som att det blir fel. Som att någon hela tiden står där med pekpinnen och säger "amen, skulle du inte ha prioriterat mig framför henne/honom" Och ja, det är alltid enskilda personer som antyder sånt. Och förlåt om mitt dygn inte har 36 timmar, och förlåt för att jag måste ha sömn och för att skolan blir viktigare för att mina betyg är viktiga för mig, jag kommer få sjukt mycket skit för det senare annars, från människor som jag inte orkar få skit ifrån. Och det gör liksom ont i mig det med för vad jag än gör så blir det fel. Förlåt. Men jag är inte mer än människa.

Aja. Skit samma. Jag vet som sagt inte vad jag ska skriva, tänkte mest säga förlåt och informera om att jag fortfarande lever. Vissa bloggar fortsätter folk att titta på i evigheter efter att bloggaren i fråga slutar blogga, min försvann alla på direkt. Hatar ni mig på riktigt?

Det kommer ett inlägg snar.. jag tänker be!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0