Trött och ensam.

Jag ska sova snart. Men jag vill inte. Jag är ensam och vill verkligen inte ligga där i min kalla säng utan en varm famn att krypa ner i. Jag hatar de första nätterna ensam. Jag hatar att inte få sova tillsammans med Mikko. (Det är nu alla ska påpeka hur hemsk jag är eftersom jag och Mikko sover i samma säng, trots att vi inte är gifta... fyyyy oss)

I alla fall. Jag saknar honom. Massor.

Jag önskar att jag kunde prata med någon.
Fail

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0