Tommy och Wero

Mycket religion idag, men det blir så när jag blir inspirerad.

I alla fall. Folk verkar tro att ju mer man skriver om sin tro överallt, ju "bättre" kristen är man. Förlåt, men jag tror inte att det funkar så. Det där är lägerkristenhet (som jag pratade om senast i typ augusti tror jag) så att det skriker om det. Överkristenhet och lägerkristenhet är samma sak, bara det att lägerkristenhet uppkommer efter ett läger, överkristenhet uppkommer när som helst, gärna efter en kraftig andlig upplevelse.

Överkristenhet är i alla fall när man helt plötsligt måste prata om sin tro konstant, eller skriva om det överallt. Och visst, vi ska berätta om vår tro, men det finns tillfällen som är mer rätt än andra att göra det på. Och hela tiden, jättemycket, överallt är inte rätt sätt.

Jag vet inte. Alla verkar bara ha fått för sig att man blir en bättre kristen om man skryter om sina upplevelser. Det är ungefär som att tala i tungor inför folk >.<