Svar på kommentar: Sex för bekräftelse etc.

Johanna skrev en kommentar på mitt förra inlägg om sex före äktenskapet. Hon skrev: "Bra inlägg Wero. Sex för bekräftelse är livsfarligt, och sex ska heller inte nedgraderas till ett sätt att få bekräftelse, då har vi tappat nåt, aight?"

Egentligen så har jag ju redan skrivit om det här, men jag känner inte riktigt att jag tömde ut allt på området så jag tänkte skriva lite till..

Sex för bekräftelse - jag har aldrig riktigt förstått mig på det, jag menar pratar vi på fullt allvar om att man ska ha sex för att någon ska berätta hur bra man är? Visst, det funkar säkert ett par gånger. Man får höra hur bra man är och man blir happy, men sen då? Vad gör man egentligen sen? Det är inte direkt ett lyckorus som håller i sig. Jo, för att bli "lycklig" igen så måste man se till att få höra det en gång till. Och helt ärligt, efter x antal gånger så har partnern i fråga ingen anledning att berätta för dig hur bra du är, för h*n förväntar sig att du redan vet det. Och om du inte får höra det så sjunker självförtroendet istället, du kanske inte var så bra i alla fall etc. Helt plötsligt har man sjunkit lägre än man var från början och vad ska man ta sig till då? Det enda som egentligen finns att göra, ha sex med någon annan. Det blir liksom en ond cirkel, vi har sex och får bekräftelse tills vi inte längre får bekräftelse, då sjunker vi ner till en nivå under vårat sedan tidigare dåliga självförtroende för att få upp det hoppar vi i säng med någon annan, och sedan får vi tillslut ingen bekräftelse utan självförtroendet sjunker ännu mer.

Nej, jag har faktiskt aldrig varit där. Den enda gången jag skulle kunnat sluta på det sättet var med Nils för sisådär hundra år sedan. Men det blev aldrig så illa, kanske för att jag aldrig fick någon bekräftelse, kanske för att han var den som egentligen behövde bekräftelse. Hur som helst, hur kommer man ur sex-för-bekräftelse-spiralen? Jag tror att man först och främst måste inse själv vad man håller på med för att sedan försöka hitta ett annat sätt att få ego-boostar eller lyckorus eller vad det nu är man egentligen är ute efter (vilket man nog vet bäst själv..). Personligen så tror jag fortfarande på Gud. Gud vet vad vi behöver och han vet bästa sättet för oss att få det. Bästa sättet att få vad vi behöver är därför självklart genom honom. Jag uppmuntrar återigen till bön, bön och åter bön. Dessutom är det mysigt att be.

Men Johanna skrev också att sex inte ska nedgraderas till ett sätt att få bekräftelse, för att vi i så fall skulle ha tappat något. Och ja, så sant som det är sagt. Sex är aldrig precis vad vi behöver, även om Gud inte direkt är negativ till det. Men jag tror inte att sex ger oss lycka. Man kan inte ha sex tills man blir lycklig. Det fungerar liksom inte på det sättet. Det krävs något mer. Men om vi inte behöver sex, varför har vi då sex? Jag tror att det är för att vi behöver det sexet i sig erbjuder. Närhet, kärlek och känslan av att duga till någonting. Jag tror inte att man kan säga att sex är bra bara för att man kom si och så många gånger eller höll på si och så länge. För helt ärligt, får man ut mer av det beroende på om det håller på i tre minuter eller tre timmar? Eller om man kommer en eller fem gånger? Det tror inte jag. Jag tror att man avgör hur bra sexet i fråga var på hur mycket närhet man fick ut av det och hur mycket kärlek som var inblandat i sexet i fråga. Dessutom handlar det inte om kvantiteten på sexet utan kvaliteten, vilket är en väldigt stor skillnad, sex blir inte bra bara för att det är 15 gånger per helg. Så det så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0