Att tro på Gud.
Jag har svårt att tro att det finns ateister här i världen. Jag har svårt att tro att det finns människor som inte tror på någonting större än oss. Människor som tror att vi är det största som finns här i världen.
Visst, människan har åstakommit stora saker, skitstora saker om man ska vara ärlig. Vi har byggt ihop raketer och flugit till månen, vi har skickat ut saker i rymden med filmer som säger att vi är människor och att vi bor på jorden etc. Vi har tillochmed sprängt sönder de minsta beståndsdelarna i världen till ännu mindre delar för att hitta universums ursprung. Och vi har lyckats.
När folk hör det, när de hör de kosmiska bruset i radion och när människor läser om bevisen för Big Bang så säger de att det omöjligt kan finnas en Gud. För hur kan det finnas en Gud om det finns en logisk förklaring till allt? Jag får inte ihop det resonemanget. Jag tänker lite som Einstein när han sa "Den som ser Universums storhet men ändå förnekar Guds existens är en dåre". Jag tror också att förnekelse gör oss till dårar. För hur kan man titta på småsmå saker som till exempel kvarkar och förstå att dem, genom att anta en viss formation tillsammans bygger upp hela vårt universum. Antingen så är det kvarkarna eller Gud som är sjukt intelligenta och i det här fallet så är det knappast kvarkarna.
Jag har pratat med en del människor om det här den senaste tiden och det svar som förbluffade mig mest var en kille i min inriktning i skolan som sa att han tror på att det kanske finns en gud som var med och skapade universum - men att han inte har någon kontroll över oss längre. Jag förstår tanken i sig, den är väldigt buddhistisk och den är rätt logisk egentligen, det skulle förklara många av de frågetecken vi har men samtidigt inte kräva något av oss som människor. Vad jag å andra sidan inte förstår är hur man kan tro på gud, men inte på ett liv efter döden. Vilket han i det här fallet inte gjorde - men jag hann inte fråga varför heller. (Jag tvingade honom att svara på frågor från en lista och listan var inte slut och ja, sen hade jag andra frågor jag ville fråga först, sen gick han och la sig...Har jag tur så kanske han läser det här också xD)
Nu till de stora frågorna, ser du universums storhet? Tror du att det finns en gud? Tycker du att existensen av en gud förstör möjligheten att tro på vetenskapen?
Visst, människan har åstakommit stora saker, skitstora saker om man ska vara ärlig. Vi har byggt ihop raketer och flugit till månen, vi har skickat ut saker i rymden med filmer som säger att vi är människor och att vi bor på jorden etc. Vi har tillochmed sprängt sönder de minsta beståndsdelarna i världen till ännu mindre delar för att hitta universums ursprung. Och vi har lyckats.
När folk hör det, när de hör de kosmiska bruset i radion och när människor läser om bevisen för Big Bang så säger de att det omöjligt kan finnas en Gud. För hur kan det finnas en Gud om det finns en logisk förklaring till allt? Jag får inte ihop det resonemanget. Jag tänker lite som Einstein när han sa "Den som ser Universums storhet men ändå förnekar Guds existens är en dåre". Jag tror också att förnekelse gör oss till dårar. För hur kan man titta på småsmå saker som till exempel kvarkar och förstå att dem, genom att anta en viss formation tillsammans bygger upp hela vårt universum. Antingen så är det kvarkarna eller Gud som är sjukt intelligenta och i det här fallet så är det knappast kvarkarna.
Jag har pratat med en del människor om det här den senaste tiden och det svar som förbluffade mig mest var en kille i min inriktning i skolan som sa att han tror på att det kanske finns en gud som var med och skapade universum - men att han inte har någon kontroll över oss längre. Jag förstår tanken i sig, den är väldigt buddhistisk och den är rätt logisk egentligen, det skulle förklara många av de frågetecken vi har men samtidigt inte kräva något av oss som människor. Vad jag å andra sidan inte förstår är hur man kan tro på gud, men inte på ett liv efter döden. Vilket han i det här fallet inte gjorde - men jag hann inte fråga varför heller. (Jag tvingade honom att svara på frågor från en lista och listan var inte slut och ja, sen hade jag andra frågor jag ville fråga först, sen gick han och la sig...Har jag tur så kanske han läser det här också xD)
Nu till de stora frågorna, ser du universums storhet? Tror du att det finns en gud? Tycker du att existensen av en gud förstör möjligheten att tro på vetenskapen?
Kommentarer
Postat av: Melinda
Jag tror definitivt att det finns en gud, men bara för att jag tror att det finns det så behöver det ju inte betyda att det inte finns nån vetenskap. Haha, det är min åsikt! =) Även om vi människor gjort stora saker, så är vi nog ändå rätt små om man jämför med andra ting!
Tack för din kommentar förresten! Enligt mensen så är ju det beräknade datumet den 15, så det är inte alls omöjligt! :D Bebisen kanske till och med kommer ännu tidigare :O
Trackback
