Min syn på Gud.

Jag utlovade ju ett inlägg om hur jag egentligen ser på Gud, så jag tänkte försöka få till ett sådant nu. Jag vill bara inleda med en varning. Det här är MIN syn på Gud, när jag tänker på honom - inget annat. Andra människor kommer, för hoppningsvis, att se honom helt annorlunda - och ingen kan dömas för vad de har för syn på Gud.

När jag tänker på Gud och vill föreställa mig en bild av honom så är han en kärleksfullare,klokare, total improved variant av Dumbledore. En sån där extra-pappa som alla skulle vilja ha, precis som Harry har i Harry Potter böckerna. Någon man kan prata med, som alltid finns där (det gör ju visserligen inte Dumbledore - men som sagt, improved), som alltid lyssnar och som alltid har ett klokt svar, även om det verkar rätt korkat till en början. För det är precis så jag tycker att Gud gör. Vi ber till honom om en massa saker, "Gud, hjälp mig att koncentrera mig när jag pluggar till det här provet" och svaret blir "Nej, men köp ett par strumpor istället". Man fattar liksom ingenting, men i slutändan så är det de där strumporna som räddar dagen. (Det där var inte ett så konkret exempel dock, jag är aningen trött för tillfället).

Jag tänker på Gud som min frälsare, en mager, svart man med dålig hygien som offrar sitt liv för min skull. I min "fantasi" så är passionsdramat (berättelsen om Jesu död) lite mer moderniserad - Jesus är uteliggare i New York och predikar sitt budskap på New Yorks gator och en dag så blir han skjuten av polisen. För att han slänger sig mellan mig och polisen. Utan att han ens vet vem jag är. Jag hade lika gärna kunnat vara du, eller Fredrik Reinfeldt, Kissie, Hitler eller varför inte moder Theresa? Han gör det i alla fall, varje gång polisen höjer sitt vapen.

Det är de främsta bilderna jag har av Gud - Dumbledore och en svart uteliggare är precis vad jag ber till och när jag i förra inlägget skrev att jag fick en rolig bild i huvudet så var det just Dumbledore, som han ser ut i filmerna som satt på ett moln i himmelen med världens största leende. Jag garanterar att det är en minst sagt skitgrym bild och en bild som jag önskar att jag kunde ha som bakgrundsbild på datorn - det skulle göra mig så glad.

Hur ser din Gud ut?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0