10 anledningar...

Jag har, ett tag, funderat på att skriva det här inlägget - ett inlägg om den vakraste pojken jag någonsin träffat - och 10 anledningar till varför jag älskar honom.

  1. För att han precis gjorde en bakåtkullerbytta i sängen bredvid mig. Eller för att han studsar runt som ett litet barn och alltid får mig att le. Tommys sprallighet gör mig alldeles varm och jag älskar varje sekund av hans fjanterier.
  2. För att han är den enda som kan gå igenom en hel lägenhet i jakt på kidnappare för att jag ska kunna sova. Behöver den verkligen en förklaring? Jag menar - Han kan, helt frivilligt, springa runt och kolla igenom hela vår lägenhet för att jag ska slippa vara rädd när jag ska sova. Han kan dessutom sjunga när han gör det för att jag ska veta att han inte blir kidnappad - vad finns det inte att älska?
  3. För att han står ut med alla mina konstiga sidor. Tommy förstår kanske inte alltid varför jag gör vissa saker, som att jag alltid delar mina köttbullar i fyra delar när jag äter dem med makaroner, men aldrig annars - att jag pratar med mig själv när jag är ensam hemma (eller när jag bara inte pratar med någon för tillfället) - eller bara en sån sak som att han aldrig klagar på mitt facebookberoende - även om jag vet att han inte förstår det.
  4. Sättet han skiner upp varje gång han ser en fotboll. Den genuina lycka jag ser i honom när han får göra saker han verkligen brinner för gör hela mig lycklig - hur kan man inte älska någon som blir som ett barn på julafton av sina favoritsaker?
  5. Att han väldigt ofta säger precis vad jag tänker säga. Rätt ofta känns det onödigt att jag ens ska öppna munnen, för jag kan se på honom att han redan har tänkt på samma sak i alla fall - att veta att han förstår redan innan jag har sagt något är en av de saker jag älskar allra mest.
  6. Att han inte har något problem med att skämma ut sig tillsammans med mig. Och det faktum att han får mig att känna mig trygg nog i mig själv för att jag ska våga skämma ut mig tillsammans med honom. Jag har alltid oroat mig för vad alla andra ska tycka, vad alla andra tänker och hur andra ser på mig - men med Tommy så känns det helt plötsligt onödigt - för det enda som egentligen spelar någon roll är hur dem man älskar ser på en - och jag vet att han älskar mig precis som jag är.
  7. För att jag för första gången någonsin vågar lita på att någon älskar mig. Behövs det verkligen en förklaring på det där?
  8. För att han självmant pratar om våra barn. Som härromdagen när vi såg ett HIMYM-avsnitt och han efteråt frågade vad jag tyckte om androgyna namn på barn - vilket ledde till en diskussion om namn på våra framtida barn. Det faktum att min 19-åriga pojkvän inte skräms av tanken på att skaffa barn och liv med mig får mig att älska honom lite till.
  9. För att jag får bråka om Formel 1:en. Jag älskar att ha livliga, högljudda diskussioner med folk, som troligtvis kan uppfattas som bråk av utomstående människor - men jag hoppas av hela mitt hjärta att Tommy inte uppfattar det så - men att diskutera vem som egentligen är bäst, Webber eller Vettel gör mig också alldeles varm inombords för det får mig att tro på en framtid tillsammans med Tommy där han faktiskt kan hantera att bråka med mig - på riktigt - utan att behöva ta det alldels för hårt.
  10. Sist men inte minst. För att han gör mig lycklig. Egentligen är det väl det de ovanstående 9 punkterna handlar om - men Tommy gör mig lycklig, oavsett vad jag har sagt om andra människor så känns det här bättre än något annat och jag tror på det här, jag behöver ingen bekräftelse längre, jag behöver ingen som talar om för mig att han älskar mig - han behöver inte ens säga det själv om det ska vara så (även om jag självklart uppskattar det) - för jag vet att han älskar mig och jag vet att han gör vad som helst för min skull. Och det gör mig lycklig, det får mig att älska honom, massor. Jag vill spendera resten av mitt liv med honom och jag vill göra det nu.Nu.NU.
Jag vet, ni bryr er inte egentligen - men jag bryr mig och jag ville få skriva det någonstans eftersom jag ändå inte kan uttrycka mig ordentligt när jag pratar...

Kommentarer
Postat av: Richard

Hade du haft en gilla-knapp på din blogg hade jag tryckt på den! :D

2010-11-04 @ 22:42:27
URL: http://appative.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0