Hur någon som egentligen inte betyder något kan bli så betydelsefull.

Det här inlägget tillägnas en person som jag vet inte kommer läsa det här, thank God, men jag behöver ändå skriva av mig lite.

Jag har alltid varit en människa som har svårt för att släppa taget om människor. Men vissa människor är av någon outgrundlig anledning svårare att släppa. I det här fallet handlar det om en människa som jag aldrig egentligen har haft någon kontakt med - vi fick bara en så konstig brytning att jag har svårt att släppa det. Egentligen var det väl ingen brytning heller - det var mer att vi slutade höra av oss till varandra. Jag har en tendens att göra så you see - det är ingen superegenskap, I know, men det är en av mina egenskaper - så jag antar att jag får göra the best of it...

I alla fall, jag kan inte sluta tänka på personen i fråga - jag blir bara frustrerad över att vi aldrig pratar, men ja - jag antar att det är en del av livet.

Nu har du inte varit inne på facebook på ett par dagar, du har inte varit inne på skype - jag var visserligen inte inne i helgen så jag vet ingenting om det, men ändå. Jag saknar dig och jag vet inte riktigt vad jag ska göra med hela situationen - udda, det är vad det är.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0