Out living life vs. in living life.
Det är lördag idag - vilket borde innebära att jag borde vara på kåren eller någon fest någonstans och supa skallen av mig. Men det där skrämmer mig fortfarande lite. Alkohol skrämmer mig.
Alkohol skrämmer mig dels för att jag inte vet hur jag kommer bli om jag dricker - och dessutom för att jag inte gillar att folk blir så oberäknerliga när de har druckit. Men jag antar att det går över med tiden. Men jag menar jag vågar inte ens vara ute själv på kvällarna för att jag är rädd för att möta en alkoholpåverkad människa ute på gatan och för att jag tror att de kommer göra något med mig. As if liksom - men man vet aldrig.
I alla fall - folk påstår ibland att jag slösar bort min ungdom - men jag ser inte hur jag skulle kunna slösa bort den om jag är nöjd med det jag har? Jag vill inte vara ute och supa två-tre gånger i veckan, jag vill inte vara stupfull varje gång jag går och lägger mig efter en fest.
Visst, jag är inte helnykterist - men det innebär väl inte att jag måste gilla stängda utrymmen tillsammans med fulla människor? Det blir ännu svårare när jag inte får med mig någon som kommer vara ungefär lika nykter som jag - jag menar på typ studenten och sådär så hade jag ju i alla fall världens bästa Johanna som var helt nykter. Finns det ingen som jag litar på som jag vet kommer vara nykter så vill jag liksom inte göra det - ångest och fulla människor går inte ihop...
Så nej, jag skippar nog de stora "roliga" festerna ett tag till - men ni får gärna ha roligt åt mig också, den dagen jag känner att jag missar något så följer jag med, jag lovar.
Alkohol skrämmer mig dels för att jag inte vet hur jag kommer bli om jag dricker - och dessutom för att jag inte gillar att folk blir så oberäknerliga när de har druckit. Men jag antar att det går över med tiden. Men jag menar jag vågar inte ens vara ute själv på kvällarna för att jag är rädd för att möta en alkoholpåverkad människa ute på gatan och för att jag tror att de kommer göra något med mig. As if liksom - men man vet aldrig.
I alla fall - folk påstår ibland att jag slösar bort min ungdom - men jag ser inte hur jag skulle kunna slösa bort den om jag är nöjd med det jag har? Jag vill inte vara ute och supa två-tre gånger i veckan, jag vill inte vara stupfull varje gång jag går och lägger mig efter en fest.
Visst, jag är inte helnykterist - men det innebär väl inte att jag måste gilla stängda utrymmen tillsammans med fulla människor? Det blir ännu svårare när jag inte får med mig någon som kommer vara ungefär lika nykter som jag - jag menar på typ studenten och sådär så hade jag ju i alla fall världens bästa Johanna som var helt nykter. Finns det ingen som jag litar på som jag vet kommer vara nykter så vill jag liksom inte göra det - ångest och fulla människor går inte ihop...
Så nej, jag skippar nog de stora "roliga" festerna ett tag till - men ni får gärna ha roligt åt mig också, den dagen jag känner att jag missar något så följer jag med, jag lovar.
Kommentarer
Trackback
