Kraschad dator - en ny idol.
Min dator kraschade förut, den verkligen stendog. Jag skulle starta den och det tog eeeeevigheter för den att ens tänka tanken på att visa någonting på skärmen. Sen kom det upp, the message from hell, det fattades en systemfil. Where the hell did that go? Blev Weros spontana fråga. Men jag gick och frågade Holm om saker och ting på datorn gick att rädda, eftersom det skulle göra honom till min nya idol. Det gick, det var nämligen så pass bra ställt att han hade en söt liten pryl som gjorde så att mina dokument gick att rädda. Men datorn fick vara kvar i skolan över natten, så att den blir omghostad och fin. Vilket ger mig en massa program att installera imorgon, tur att man har en håltimma imorgon också då ;)
Därför blir Holm min idol för dagen - jag menar, jag trodde att jag skulle behöva skriva om båda mina svenska-tal, göra om mitt fyrkantsprogram i programmeringen och skriva om hela projektplanen. Men nu slipper jag det. Tack gode Gud.
Efter skolan så sprang jag in på banken och fixade ett nytt bankkort så att jag kan betala mina tågbiljetter etc. på nätet. Det fick bli ett visa ung dock, vilket innebär att kortet är gratis, men att jag bara kan ta ut pengar gratis från det 12 gånger om året, men jag lär inte ha kvar kortet i ett år ens så ^^ Sen skaffade jag internetbank så att jag kan föra över pengar mellan mina konton och jag fixade telefonbank så att jag kan göra typ samma saker som vid internetbanken fast direkt i telefonen. Gosh, jag tycker om att vara 18 <3
Därför blir Holm min idol för dagen - jag menar, jag trodde att jag skulle behöva skriva om båda mina svenska-tal, göra om mitt fyrkantsprogram i programmeringen och skriva om hela projektplanen. Men nu slipper jag det. Tack gode Gud.
Efter skolan så sprang jag in på banken och fixade ett nytt bankkort så att jag kan betala mina tågbiljetter etc. på nätet. Det fick bli ett visa ung dock, vilket innebär att kortet är gratis, men att jag bara kan ta ut pengar gratis från det 12 gånger om året, men jag lär inte ha kvar kortet i ett år ens så ^^ Sen skaffade jag internetbank så att jag kan föra över pengar mellan mina konton och jag fixade telefonbank så att jag kan göra typ samma saker som vid internetbanken fast direkt i telefonen. Gosh, jag tycker om att vara 18 <3
Matte plugg, självförtroende och en viss irritation.
Jag sitter och gör allt annat än det jag borde göra, det jag borde göra är att plugga matte. Men sinuskurvorna är bland det tråkigaste jag någonsin har varit med om, och eftersom vi inte får några praktiska exempel på när det kan användas så är det ännu tråkigare. Jag hatar uppgifter i stil med "Skriv om 45 grader till radianer" - vad får man ut av den 73426542356 sånna uppgiften man skriver? Ingenting, för hjärnan stänger av innan dess. Dessutom borde jag plugga svenska, eftersom jag ska hålla tal imorgon, men det får vänta tills Mikko kommer hem och kan lyssna på mig.
Idag i skolan så hade vi programmering, det gick så fruktansvärt bra, jag är så stolt över mig själv. För vet ni vad? Jag lyckades åstakomma massa saker, alldeles själv, det var roligt, det gjorde mig glad och jag blev stolt. Normalt sett så har jag väldigt svårt att fokusera på programmeringslektionerna eftersom jag tycker att programmering är lite halvsvårt och lite krångligt, men idag gick det fin fint :D
Nu när jag egentligen ska plugga matte så försöker jag fly ifrån det genom att hitta massa skumma forumsdiskussioner, bland annat en beträffande det stundande kyrkovalet där någon som faktiskt är präst inom svk förespråkar att man inte ska använda Jesus som något att efterlikna inom svk. Då blir jag förvirrad, hur ska någon någonsin kunna finna trygghet i svk om de inte ens vill använda Jesus som en förebild, vem ska man i så fall efterlikna, vem ska vi i så fall ta som exempel när vi försöker ta reda på vad som är rätt och fel? Personligen så känner jag för tillfället en viss irritation och jag kan inte låta bli att ifrågasätta hur i hela fridens namn en sån människa kom på tanken att bli präst. Det känns liksom helt off.
Idag i skolan så hade vi programmering, det gick så fruktansvärt bra, jag är så stolt över mig själv. För vet ni vad? Jag lyckades åstakomma massa saker, alldeles själv, det var roligt, det gjorde mig glad och jag blev stolt. Normalt sett så har jag väldigt svårt att fokusera på programmeringslektionerna eftersom jag tycker att programmering är lite halvsvårt och lite krångligt, men idag gick det fin fint :D
Nu när jag egentligen ska plugga matte så försöker jag fly ifrån det genom att hitta massa skumma forumsdiskussioner, bland annat en beträffande det stundande kyrkovalet där någon som faktiskt är präst inom svk förespråkar att man inte ska använda Jesus som något att efterlikna inom svk. Då blir jag förvirrad, hur ska någon någonsin kunna finna trygghet i svk om de inte ens vill använda Jesus som en förebild, vem ska man i så fall efterlikna, vem ska vi i så fall ta som exempel när vi försöker ta reda på vad som är rätt och fel? Personligen så känner jag för tillfället en viss irritation och jag kan inte låta bli att ifrågasätta hur i hela fridens namn en sån människa kom på tanken att bli präst. Det känns liksom helt off.
Ibland känner jag mig bara ivägen...
...just nu till exempel ^^
Jag = kristen bloggare.
I morse när jag loggade in på likström hade jag fått ett mejl, från Tomas. Innehållande en länk samt texten "har du sett det här =)" - Det hade jag inte, för när jag gick in och kollade så var det en forums-tråd där min blogg, alltså den blogg du läser just nu, blev rekommenderad som en kristen blogg. IT MADE ME SO HAPPY!
Nu är det dock dags för mig att plocka ner datorn och knalla iväg till skolan, har matte och sen börjar PA-dagen som håller på till 15:30. Hoppas på att få tillbaka matteprovet, eller egntligen så hoppas jag på motsatsen men ni fattar.
Nu är det dock dags för mig att plocka ner datorn och knalla iväg till skolan, har matte och sen börjar PA-dagen som håller på till 15:30. Hoppas på att få tillbaka matteprovet, eller egntligen så hoppas jag på motsatsen men ni fattar.
Kyrkovalet 2009
Okej, nu är det snart dags, kyrkoval 2009. Visst, jag är inte aktiv inom Svenska kyrkan, jag har inte heller för avsikt att vara det under de närmaste 4 åren, snarare tvärtom, men det är fortfarande viktigt. Framförallt för att många människor i Sverige någon gång i livet kommer vilja vända sig till en präst för att få råd i någon fråga, för att man vet att präster finns där, alltid. Och när den här personen, vi kan kalla honom Göran, vänder sig till kyrkan, hur vill vi i så fall att kyrkan ska se ut? Ska kyrkan vara en fin byggnad där man kan titta på målningar eller ska kyrkan ha Gud i centrum?
I'd rather have the last one. Seriöst, jag är fruktansvärt trött på att Svenska kyrkan är livlös och inte längre riktar sig till människor utan snarare till sig själva. Den svenska kyrkan i allmänhet känns som att den är på väg att dö ut och det får mig att må dåligt, på riktigt.
Jag har ingen aning om vad jag ska rösta på, för jag vet inte vart jag står själv. Jag har två alternativ som jag väljer mellan, mestadels för att jag inte tycker att politiska partier hör hemma i kyrkan. Politik och religion går lika dåligt ihop som religion och pengar. Inte alls med andra ord.
Ska du rösta i kyrkovalet? På vad? Varför?
I'd rather have the last one. Seriöst, jag är fruktansvärt trött på att Svenska kyrkan är livlös och inte längre riktar sig till människor utan snarare till sig själva. Den svenska kyrkan i allmänhet känns som att den är på väg att dö ut och det får mig att må dåligt, på riktigt.
Jag har ingen aning om vad jag ska rösta på, för jag vet inte vart jag står själv. Jag har två alternativ som jag väljer mellan, mestadels för att jag inte tycker att politiska partier hör hemma i kyrkan. Politik och religion går lika dåligt ihop som religion och pengar. Inte alls med andra ord.
Ska du rösta i kyrkovalet? På vad? Varför?
Biblioteket avklarat - morfar, läsning och lite programmering på schemat.
Biblioteket avklarades på under två timmar, jag lånade hem Jorden runt på 80 dagar av Jules Verne som jag tänker läsa när jag har läst klart The Princess Bride.
Resten av dagen kommer att först spenderas med lite prat med Mikko och eventuellt lite programmerande, sedan kommer morfar och firar min födelsedag (sen är födelsedagsfirandet slut ^^), efter det så tänker jag nog spendera resten av kvällen i sängen med läsning, lite film och lite datornördande. Mikko ska på pubrunda idag, sen är rookieveckorna slut för hans del (till min stora glädje <3) för imorgon har han träning och på fredag kommer jag dit. Jag längtar som en liten gnu. Jag vill bara vara i hans famn, men tills dess så ska jag göra något vettigt med tiden. (Det var Morgans pepp-talk igår som gjorde det tror jag, skyll på honom, inte mig)
Resten av dagen kommer att först spenderas med lite prat med Mikko och eventuellt lite programmerande, sedan kommer morfar och firar min födelsedag (sen är födelsedagsfirandet slut ^^), efter det så tänker jag nog spendera resten av kvällen i sängen med läsning, lite film och lite datornördande. Mikko ska på pubrunda idag, sen är rookieveckorna slut för hans del (till min stora glädje <3) för imorgon har han träning och på fredag kommer jag dit. Jag längtar som en liten gnu. Jag vill bara vara i hans famn, men tills dess så ska jag göra något vettigt med tiden. (Det var Morgans pepp-talk igår som gjorde det tror jag, skyll på honom, inte mig)
Wero försöker tänka på morgonen = FAIL<3
Läste precis lite fakta om kroppen på en presentation på likström. Went like perfectly fine until:
"
Q: What is the average weight of a human heart?
A: 500g."
Min spontana tanke efter att ha läst svaret var ungefär "Då går man ner ett halvt kilo i vikt om man hugger ut hjärtat, det kanske man borde prova?" - sen kom jag på att det kanske inte är en så bra idé. Men jag antar att jag fick er att skratta lite åt min dumhet i alla fall >.<
"
Q: What is the average weight of a human heart?
A: 500g."
Min spontana tanke efter att ha läst svaret var ungefär "Då går man ner ett halvt kilo i vikt om man hugger ut hjärtat, det kanske man borde prova?" - sen kom jag på att det kanske inte är en så bra idé. Men jag antar att jag fick er att skratta lite åt min dumhet i alla fall >.<
Tillfälliga sammanbrott.
Det här är andra inlägget på typ ett dygn som har en titel som innehåller ordet tillfälliga, det känns ju lite otippat...
Hur som helst, det föregående inlägget baserades på att jag blev grinig på att alla andra fick träffa folk som de älskar och Mikko var långt borta och ja, behöver jag säga mer?
Det hela löstes i och med att jag fick lösa min programmeringsuppgift och att jag fick prata lite med Morgan. Han är en ytterst sympatisk lärare. Han är dessutom väldigt kunnig inom väldigt mycket. Jag tycker om Morgan - så det så.
Jag hade även ett matteprov i Matte D, hur det gick tror jag att jag avvaktar med att berätta, för jag vet helt ärligt inte, antingen gick det okej eller så gick det skitbra, men det kan lika gärna ha gått skitkasst.. Jag vet inte. Enhetscirkeln = FAIL.
Tänkte skriva ett inlägg om min tilltänkta tatuering om en stund ^^
Hur som helst, det föregående inlägget baserades på att jag blev grinig på att alla andra fick träffa folk som de älskar och Mikko var långt borta och ja, behöver jag säga mer?
Det hela löstes i och med att jag fick lösa min programmeringsuppgift och att jag fick prata lite med Morgan. Han är en ytterst sympatisk lärare. Han är dessutom väldigt kunnig inom väldigt mycket. Jag tycker om Morgan - så det så.
Jag hade även ett matteprov i Matte D, hur det gick tror jag att jag avvaktar med att berätta, för jag vet helt ärligt inte, antingen gick det okej eller så gick det skitbra, men det kan lika gärna ha gått skitkasst.. Jag vet inte. Enhetscirkeln = FAIL.
Tänkte skriva ett inlägg om min tilltänkta tatuering om en stund ^^
Att vara glad för andras skull...
Idag är en sån där dag när jag bara mår allmänt dåligt över andras lycka, eller egentligen så handlar det inte alls om andras lycka, utan det handlar snarare om min egen olycka. Eller inte olycka, ensamhet. Det här är tredje inlägget om ensamhet jag skriver den här veckan, jag skrev ett i söndags också tror jag. Men jag tror inte att jag publicerade nog inte alla.
Idag är jag bitter över småsaker, väldigt små saker till och med. Människor som får vara tillsammans med dem de älskar, människor som får pussas och som kan få en kram, i alla fall lite då och då. Jag förstår verkligen inte varför jag saknar honom så mycket just nu. Jag fattar verkligen inte, det är så värdelöst. Det är bara idag, onsdag och torsdag kvar. För på fredag åker jag, på fredag får jag slänga mig i hans famn. Men innan dess får jag inte prata med honom som vanligt, och det är där skon klämmer, det gör ont i mig att tänka på det. Det gör ont i mig att känna att alla andra får vad jag så gärna vill. Jag saknar honom :(
Idag är jag bitter över småsaker, väldigt små saker till och med. Människor som får vara tillsammans med dem de älskar, människor som får pussas och som kan få en kram, i alla fall lite då och då. Jag förstår verkligen inte varför jag saknar honom så mycket just nu. Jag fattar verkligen inte, det är så värdelöst. Det är bara idag, onsdag och torsdag kvar. För på fredag åker jag, på fredag får jag slänga mig i hans famn. Men innan dess får jag inte prata med honom som vanligt, och det är där skon klämmer, det gör ont i mig att tänka på det. Det gör ont i mig att känna att alla andra får vad jag så gärna vill. Jag saknar honom :(
Ensamhet - snart är det över.
Ikväll är han inte hemma, han är och bowlar med rookiesarna och faddrarna. Han gissade på att han skulle dra hem runt 22-tiden, men hans mobil verkar ha dött så någon bekräftelse på det verkar svårt att få :/
Visst, if I'm lucky så drar han hem typ 22, har jag otur så stannar han till 00 när de skulle stänga, och helt ärligt så har jag ingen lust med att han ska göra det. För jag behöver honom. Jag önskar bara att han förstod det. Jag önskar att han förstod varför jag vill att han ska säga en ungefärlig tid på när han tänker åka hem etc. I'm just so scared.
Dessutom så är jag allmänt trött på hur folk beter sig. Jag önskar att jag slapp ha det såhär, jag önskar att allt bara var bra </3 Jag vill bara ha en kram, eller i alla fall någon som kan säga att den älskar mig och faktiskt mena det, jag skiter i på vilket sätt, jag skiter i varför den säger det, jag vill bara höra det - I'm such an attention-whore </3
Visst, if I'm lucky så drar han hem typ 22, har jag otur så stannar han till 00 när de skulle stänga, och helt ärligt så har jag ingen lust med att han ska göra det. För jag behöver honom. Jag önskar bara att han förstod det. Jag önskar att han förstod varför jag vill att han ska säga en ungefärlig tid på när han tänker åka hem etc. I'm just so scared.
Dessutom så är jag allmänt trött på hur folk beter sig. Jag önskar att jag slapp ha det såhär, jag önskar att allt bara var bra </3 Jag vill bara ha en kram, eller i alla fall någon som kan säga att den älskar mig och faktiskt mena det, jag skiter i på vilket sätt, jag skiter i varför den säger det, jag vill bara höra det - I'm such an attention-whore </3
Tillfälliga relationer.
Jag sitter och, istället för att plugga alltså, läser lite forum. Det är en specifik tråd som har fått mig att bli lite nyfiken. Tråden heter "Tillfälliga relationer" - den är skriven av en tjej som precis har blivit singel och nu vill ut och ha sex med så många som möjligt (kortfattat så är det det hon skrev), hon undrar nu vart man lättast hittar folk som är snygga och villiga att ha sex med en.
Jag började läsa tråden med tanken - aja, men hon försöker säkert bara driva med folk, men helt ärligt, hon gör inte det, hon försöker på fullt allvar att hitta någon att ha sex med - bara sådär. Det är det här jag inte förstår med dagens värld. Media pumpar ut bilder på halvnakna kvinnor, eller varför inte helnakna? Och nya tips på hur du ska bli snygg och smal osv. Varför då? - För att man tjänar pengar på sex. För att varumärket "sex" är stort och viktigt, man kan sälja sex i stora mängder via tidningar etc. med tips på allt från kondomer till ställningar.
Det här med one night stands är inte längre tabu belagt, i många kretsar är det snarare en status grej att ha haft sex med så många som möjligt. I really don't get it.
En gång i tiden var jag också sådan, vilket är anledningen till att jag och Mikko över huvud taget har haft sex idag, jag hade sex med två killar innan jag blev ihop med Mikko, den ena var jag tillsammans med till och från i ett halvår, den andra hade jag sex med, det var inte mer än så. - En av anledningarna var att jag också ville vara som de coola tjejerna i skolan.
En annan anledning var också att jag inte hade Gud, jag hade liksom ingen anledning att vänta. Gud uppmanar, i bibeln till att vänta med sex till äktenskapet - vilket jag hade gjort om jag hade haft en anledning, men nu var jag ju inte kristen så jag hade liksom ingen anledning...
Jag började läsa tråden med tanken - aja, men hon försöker säkert bara driva med folk, men helt ärligt, hon gör inte det, hon försöker på fullt allvar att hitta någon att ha sex med - bara sådär. Det är det här jag inte förstår med dagens värld. Media pumpar ut bilder på halvnakna kvinnor, eller varför inte helnakna? Och nya tips på hur du ska bli snygg och smal osv. Varför då? - För att man tjänar pengar på sex. För att varumärket "sex" är stort och viktigt, man kan sälja sex i stora mängder via tidningar etc. med tips på allt från kondomer till ställningar.
Det här med one night stands är inte längre tabu belagt, i många kretsar är det snarare en status grej att ha haft sex med så många som möjligt. I really don't get it.
En gång i tiden var jag också sådan, vilket är anledningen till att jag och Mikko över huvud taget har haft sex idag, jag hade sex med två killar innan jag blev ihop med Mikko, den ena var jag tillsammans med till och från i ett halvår, den andra hade jag sex med, det var inte mer än så. - En av anledningarna var att jag också ville vara som de coola tjejerna i skolan.
En annan anledning var också att jag inte hade Gud, jag hade liksom ingen anledning att vänta. Gud uppmanar, i bibeln till att vänta med sex till äktenskapet - vilket jag hade gjort om jag hade haft en anledning, men nu var jag ju inte kristen så jag hade liksom ingen anledning...
Att satsa på skolan...
Jag försöker intala mig själv att jag ska satsa stenhårt på skolan i år, det innebär att jag tills imorgon ska ha skrivit ett par slut till mitt tal i Svenska C så att mina kära kurskamrater kan bestämma vilket av mina slut som är bäst, och även vilken inledning som är bäst. Dessutom ska de analysera lite andra saker i mitt tal, stilfigurer och grejer.
Dessutom innebär det att jag borde plugga till mitt matteprov som jag har imorgon eftermiddag, men jag försöker intala mig själv att jag kan göra det på håltimman imorgon. Vilket jag också kan, det är ett hyfsat lätt prov så idag tänker jag lägga tiden på svenskan istället.
Dessutom innebär det att jag borde plugga till mitt matteprov som jag har imorgon eftermiddag, men jag försöker intala mig själv att jag kan göra det på håltimman imorgon. Vilket jag också kan, det är ett hyfsat lätt prov så idag tänker jag lägga tiden på svenskan istället.
Måndag - tröttheten i egen hög person
Jag är extremt trött idag, vilket är helt mitt eget fel, men i alla fall. Jag somnade vid 00:30 inatt, gick upp sex timmar senare. Det räckte inte. Eller alltså, det är väl okej, jag har varit tröttare - men helgen har inte direkt bestått av mycket sömn utan snarare lite för lite sömn, för lite sömn under en för lång tid är inte direkt så lyckat.
I veckan så händer det en massa saker för alla andra. Jag ska inte göra så mycket alls. Jag har matteprov imorgon, men det är rätt lätt så det löser sig nog. På onsdag är det friluftsdag = skolka och sitta på biblioteket och skriva på Svenska B tal istället. Torsdag ska jag dela ut studentmössekataloger till min klass. Fredag är det PA-dag mellan 10:30 och 15:30, sen åker jag till Mikko-pikko<3 Tåget går klockan 17:29 på fredag och jag är framme klockan 20:00 - vi får se vad vi hittar på på kvällen.
Mikko pikko och jag har planerat om lite och kommer nog inte att åka till stockholm på lördag, dels för att Mikko troligtvis har fotbollsmatch på lördag och dels för att jag måste få sova. Jag är helt slut i kroppen och mentalt och behöver få sova ut ordentligt, vi tänker därför spendera lördagskvällen med god mat och mys framför någon halvkass film - visst låter det bättre än att lalla runt på grönan?
Söndag kväll - ensam och övergiven?
Ensam är jag definitivt, övergiven är en definitionsfråga. Jag är hos mamma igen och om jag önskar att jag slapp vara här, eller att jag i alla fall slapp vara här själv. Jag mår inte bra av det här, men jag mår inte bra av att såra min mamma heller. Jag gråter. Alldeles för mycket. Mikko kom hem för nästan en timme sen, men han har inte ringt än, han skulle äta och sen köra sin pappas gamla chef till stan, sen ringa mig, men hur lång tid kan det ta? Jag ringer honom istället. Jag ringde, fem minuter till. Jag orkar inte fem minuter till. Inte ensam. Jag vill bara ha en kram, jag vill ha någon som bryr sig, någon som tar hand om mig.
Det är bara tills på fredag - yeah right? Sen får jag en halvkass helg som Mikko kommer spendera med fotboll istället för att göra saker som vi har planerat att göra. Sen är det tre veckor tills vi träffas igen och jag kommer inte palla. Jag kommer verkligen inte att palla. Jag vill verkligen inte vara här, ensam. Jag vill bara hem. Snälla Gud, låt mig komma hem.
Jag fyller år imorgon...
Imorgon fyller jag 18. Det är ju rätt stort, rent lagligt och så. Det är rätt mycket "status" att man får göra vissa saker. Men jag menar, hur fantastiskt är det egentligen?
Det är så mycket annat som händer runt omkring också, skola, mössutprovning att fixa (jag är seriöst nervös över att prata med IB2 på måndag) sen är det ju årsdagen av att farfar dog snart också, and I will not be happy. Seriöst, jag trodde inte att jag skulle vara sån, men jag är sån. Jag sitter här och är ledsen för det, helt utan anledning, jag vet att han har det bättre nu, jag vet att han slipper ha ont nu. Så jag menar, det är rätt meningslöst att jag sitter och är ledsen för det.
För övrigt så kanske det var fler än Milja som märkte att min header försvann förut, länken till headern hade ändrats och det fanns därför ingen bild att hämta, nu vet ni det. Det är löst och borde inte hända igen :)
Nu ska jag återgå till att göra något ovärt för idag har jag gjort massa vettigt, jag har städat, jag har skrivit massor på både SvB och SvC talen och jag har varit DUKTIG :D Imorgon däremot så tänker jag inte plugga alls efter att jag har kommit hem från skolan!
Förföljelse.
Jag kom precis hem, jag har varit på dopsamtal hemma hos pastor B. Det var trevligt och givande och så.
Hur som helst, på bussen hem så fick jag tråkigt och ringde Mikko, han är på kareoke-kväll men tydligen hade brandlarmet gått så de var ute och väntade på att få gå in osv. Vi pratade lite sen var han tvungen att gå. När jag gick av bussen så var det en snubbe som gick efter mig som först frågade om jag ville följa med honom hem och som sen frågade om inte han kunde få följa med mig hem (efter att jag hade sagt nej that is ^^), jag blev naturligtvis hyfsat rädd och tänkte, vad i hela fridens namn gör jag nu? Jag ringde Mikko och fick till svar "Jag kan verkligen inte prata nu. Förlåt men..." sen la jag på. Jag var rädd, jag blev ledsen, jag blev framförallt sårad för att han i vissa sammanhang har en tendens att inte lyssna på vad jag har att säga, jag visste ju sen tidigare att han var upptagen, jag undviker helst att ringa honom när han är ute på sådana grejer, vilket han borde veta, men ändå så struntar han i att fråga varför jag ringer. Han ringde nu efter att jag hade skickat ett sms om att jag blev förföljd av en skum snubbe och frågade hur det var med mig, men fortfarande, kunde han inte ha frågat det när jag ringde och grät från början? Makes me kind of frustrated.
Nu hann jag visserligen springa ifrån snubben, jag tror att han tappade bort mig också, jag har inte sett honom sen jag kom in och jag tittar ut typ var tionde sekund bara för att vara säker på att han inte är där. Men fortfarande, det gör mig liksom arg att Mikko ibland är så pass inne i det han gör att han inte ens bryr sig om varför jag ringer till honom. Vad hade han gjort om jag hade blivit våldtagen liksom?
Nej, jag är inte sur på honom (älskling, tro inte det), jag är bara lite frustrerad.
Jag hade å andra sidan en positiv poäng med det här också, trots att jag får ont i knäet så fort jag gör en antydan till att springa så fick jag inte ont alls nu, och annars om jag inte får ont så brukar jag få ont när jag stannar, det fick jag inte heller nu. Gud är grym<3
Hur bloggämnena rinner ut i sanden eller hur det egentligen står till med förvirringen i Weros hjärna...
Jag kommer på massor av saker att blogga om, viktiga saker, saker som handlar om Gud. Men det bara försvinner, det är soma tt så fort jag får upp rutan med Nytt inlägg så dras allt ifrån mig och kvar blir minnet av att jag en gång hade något bra att skriva om. Sedan skriver jag om hur jag inte har någonting att skriva om istället.
Ibland funderar jag på om jag egentligen gör det här för att jag vill eller för att jag "borde" - troligtvis gör jag det för att jag vill, men ibland känns det rätt påtvingat. Som nu, jag har inte skrivit något vettigt på evigheter och det ligger liksom och gnager i bakhuvudet på mig.
En vettig sak har jag dock att skriva om, mitt, Miljas och Stinas projektarbete. Det är ju inte igång på "riktigt" än, vi har ingen projektplan och sådär, men what the heck liksom, jag springer runt och funderar databas mest hela tiden. Förresten så måste jag fråga Milja och Stina hur vi ska göra med kategorierna, om vi vill ha tydliga kategorier eller om vi vill ha typ som Johanna har i sin blogg. Sånt måste liksom bestämmas typ nu eftersom det ändrar hur databasen ska se ut. På sätt och vis så tror jag allt att det där med databaser är lite min grej, men samtidigt så ryser jag bara jag tänker på php och på webprogrammering. Det är som att det skriker i mig att "NEJ DU SKA INTE GÖRA DET HÄR!" - fast å andra sidan så skriker en annan del av mig att webdesignen var en av de roligaste kurserna jag har läst än så länge på gymnasiet. Snacka om att vara förvirrad. Jag borde sluta tänka, sluta tanka och istället bara göra.
Nu ska jag spela lite innan det är dags att gå till bussen.
Att vakna tidigt, helt i onödan ^^
Jag vaknade en halvtimme innan klockan skulle ringa idag. Drog mig till en kvart innan klockan skulle ringa, gav upp sängliggandet och gick upp och duschade. Blev jättetrött. Är det bara jag som hatar när det blir så? Det är verkligen helt värdelöst.
Men jag tänkte på något väldigt roligt när jag vaknade, som liksom gör mig varm inombords. Jag fyller 18 på fredag, och det kommer hit folk. Inte massa folk, men alla jag faktiskt bjöd har lovat att komma. Det gör mig glad dels för att det innebär att folk faktiskt VILL komma dit, jag har ju liksom inte tvingat dit någon alls. Tack gode Gud för det. Jag var lite rädd ett tag att folk inte skulle komma, men det verkar som att jag oroade mig i onödan.
Nu oroar jag mig för andra saker, som vart vi ska få plats om det blir dåligt väder så att folk inte kan sitta ute. Visst, altanen har tak va, men om det är typ 13 grader varmt ute så är det inte så roligt att ha jacka och grejer på sig när man sitter och äter ^^ Men det ordnar sig säkert.
Det är hur som helst, väldigt roligt att folk vill komma. :D
Att läsa en massa poäng.
Jag läser 450poäng i-val i år, plus allt annat som alla andra läser då. Kind of fail. Hur som helst, 100 poäng av de där 450 består av kemi A, som jag valde att inte läsa förra året. Jag har inte kemi-lektioner utan jag läser kemin på egen hand, men jag måste fortfarande göra labbarna, tillsammans med en hög IB-elever. 4 stycken för att var exakt, de sak dessutom ha föreläsning, men min labb var så pass snabb så att jag fick göra den ändå. YAY! Alternativet hade varit att stanna i skolan efter att jag har slutat på fredag och göra den då, men eftersom jag fyller år då så fungerar inte det så bra :/ Så i eftermiddag it is.
Jag har visserligen bara haft typ en vecka med det här schemat, och det är inte ens hälften så jobbigt som förra årets schema, men det kommer fortfarande bli jobbigt, för jag är i skolan typ JÄMT! Men det blir bättre nästa år, för jag tror att jag kommer hoppa Näthandel C, och därmed läsa 100 poäng mindre än alla andra i min inriktning, dessutom så tar Svenska B och C slut den här terminen , och DATABASHANTERINGEN! Jag HATAR databashantering, eller egentligen så är det nog rätt roligt, det är bara så fruktansvärt jobbiga lektioner ^^
Men nu borde Milja och Stina dyka upp snart så ja ^^
Wordless, mindless, careless - definitivt careless ^^
Jag orkar bara inte bry mig. Jag är mest arg på folk. Inte hela tiden, men just nu i alla fall. Folk som inte kan uppföra sig. Folk som tror att de kan behandla alla andra hur de vill, för det sårar ju inte dem själva, newsflash: Förr eller senare så kommer det att slå tillbaka på er också ^^
Nej, det är inget speciellt som har hänt. Jag är bara irriterad på respektlösa, elaka och allmänt konstiga människor som jag gång på gång frågar mig själv "varför umgås jag med XX" - varje gång så försöker jag hitta en vettig orsak, men de börjar ta slut nu. Argumenten i stil med "Men XX är faktiskt rätt trevlig ibland" börjar ta slut. Tyvärr får jag nog säga, men det är sant.
Som tur är för mig så läser människorna i fråga troligtvis inte det här, även om det de senaste dagarna har strömmat till nästan oförskämt många människor från INGENSTANS. Hej på er, kul att ni börjar läsa när jag är bitter och sur, skoj för er ;)
Honestly? - Jag är sur för att saker inte blir som jag vill - ja. Har jag rätt till det? - Njae.
Men som sagt, jag orkar inte bry mig längre.
Ja, helgen var rätt bra, tackar som frågar. Nu börjar veckan of doom som inte verkar bli särskillt varken doom eller hemsk, Mikko kommer bara vara borta måndag och onsdag tydligen :D <3 Ja, jag mår bra, egentligen. Egentligen så är jag säkert rätt glad, det bara känns inte så just nu ^^
I veckan så händer det en massa saker för alla andra. Jag ska inte göra så mycket alls. Jag har matteprov imorgon, men det är rätt lätt så det löser sig nog. På onsdag är det friluftsdag = skolka och sitta på biblioteket och skriva på Svenska B tal istället. Torsdag ska jag dela ut studentmössekataloger till min klass. Fredag är det PA-dag mellan 10:30 och 15:30, sen åker jag till Mikko-pikko<3 Tåget går klockan 17:29 på fredag och jag är framme klockan 20:00 - vi får se vad vi hittar på på kvällen.
Mikko pikko och jag har planerat om lite och kommer nog inte att åka till stockholm på lördag, dels för att Mikko troligtvis har fotbollsmatch på lördag och dels för att jag måste få sova. Jag är helt slut i kroppen och mentalt och behöver få sova ut ordentligt, vi tänker därför spendera lördagskvällen med god mat och mys framför någon halvkass film - visst låter det bättre än att lalla runt på grönan?
Det är bara tills på fredag - yeah right? Sen får jag en halvkass helg som Mikko kommer spendera med fotboll istället för att göra saker som vi har planerat att göra. Sen är det tre veckor tills vi träffas igen och jag kommer inte palla. Jag kommer verkligen inte att palla. Jag vill verkligen inte vara här, ensam. Jag vill bara hem. Snälla Gud, låt mig komma hem.
Det är så mycket annat som händer runt omkring också, skola, mössutprovning att fixa (jag är seriöst nervös över att prata med IB2 på måndag) sen är det ju årsdagen av att farfar dog snart också, and I will not be happy. Seriöst, jag trodde inte att jag skulle vara sån, men jag är sån. Jag sitter här och är ledsen för det, helt utan anledning, jag vet att han har det bättre nu, jag vet att han slipper ha ont nu. Så jag menar, det är rätt meningslöst att jag sitter och är ledsen för det.
För övrigt så kanske det var fler än Milja som märkte att min header försvann förut, länken till headern hade ändrats och det fanns därför ingen bild att hämta, nu vet ni det. Det är löst och borde inte hända igen :)
Nu ska jag återgå till att göra något ovärt för idag har jag gjort massa vettigt, jag har städat, jag har skrivit massor på både SvB och SvC talen och jag har varit DUKTIG :D Imorgon däremot så tänker jag inte plugga alls efter att jag har kommit hem från skolan!
Hur som helst, på bussen hem så fick jag tråkigt och ringde Mikko, han är på kareoke-kväll men tydligen hade brandlarmet gått så de var ute och väntade på att få gå in osv. Vi pratade lite sen var han tvungen att gå. När jag gick av bussen så var det en snubbe som gick efter mig som först frågade om jag ville följa med honom hem och som sen frågade om inte han kunde få följa med mig hem (efter att jag hade sagt nej that is ^^), jag blev naturligtvis hyfsat rädd och tänkte, vad i hela fridens namn gör jag nu? Jag ringde Mikko och fick till svar "Jag kan verkligen inte prata nu. Förlåt men..." sen la jag på. Jag var rädd, jag blev ledsen, jag blev framförallt sårad för att han i vissa sammanhang har en tendens att inte lyssna på vad jag har att säga, jag visste ju sen tidigare att han var upptagen, jag undviker helst att ringa honom när han är ute på sådana grejer, vilket han borde veta, men ändå så struntar han i att fråga varför jag ringer. Han ringde nu efter att jag hade skickat ett sms om att jag blev förföljd av en skum snubbe och frågade hur det var med mig, men fortfarande, kunde han inte ha frågat det när jag ringde och grät från början? Makes me kind of frustrated.
Nu hann jag visserligen springa ifrån snubben, jag tror att han tappade bort mig också, jag har inte sett honom sen jag kom in och jag tittar ut typ var tionde sekund bara för att vara säker på att han inte är där. Men fortfarande, det gör mig liksom arg att Mikko ibland är så pass inne i det han gör att han inte ens bryr sig om varför jag ringer till honom. Vad hade han gjort om jag hade blivit våldtagen liksom?
Nej, jag är inte sur på honom (älskling, tro inte det), jag är bara lite frustrerad.
Jag hade å andra sidan en positiv poäng med det här också, trots att jag får ont i knäet så fort jag gör en antydan till att springa så fick jag inte ont alls nu, och annars om jag inte får ont så brukar jag få ont när jag stannar, det fick jag inte heller nu. Gud är grym<3
Ibland funderar jag på om jag egentligen gör det här för att jag vill eller för att jag "borde" - troligtvis gör jag det för att jag vill, men ibland känns det rätt påtvingat. Som nu, jag har inte skrivit något vettigt på evigheter och det ligger liksom och gnager i bakhuvudet på mig.
En vettig sak har jag dock att skriva om, mitt, Miljas och Stinas projektarbete. Det är ju inte igång på "riktigt" än, vi har ingen projektplan och sådär, men what the heck liksom, jag springer runt och funderar databas mest hela tiden. Förresten så måste jag fråga Milja och Stina hur vi ska göra med kategorierna, om vi vill ha tydliga kategorier eller om vi vill ha typ som Johanna har i sin blogg. Sånt måste liksom bestämmas typ nu eftersom det ändrar hur databasen ska se ut. På sätt och vis så tror jag allt att det där med databaser är lite min grej, men samtidigt så ryser jag bara jag tänker på php och på webprogrammering. Det är som att det skriker i mig att "NEJ DU SKA INTE GÖRA DET HÄR!" - fast å andra sidan så skriker en annan del av mig att webdesignen var en av de roligaste kurserna jag har läst än så länge på gymnasiet. Snacka om att vara förvirrad. Jag borde sluta tänka, sluta tanka och istället bara göra.
Nu ska jag spela lite innan det är dags att gå till bussen.
Men jag tänkte på något väldigt roligt när jag vaknade, som liksom gör mig varm inombords. Jag fyller 18 på fredag, och det kommer hit folk. Inte massa folk, men alla jag faktiskt bjöd har lovat att komma. Det gör mig glad dels för att det innebär att folk faktiskt VILL komma dit, jag har ju liksom inte tvingat dit någon alls. Tack gode Gud för det. Jag var lite rädd ett tag att folk inte skulle komma, men det verkar som att jag oroade mig i onödan.
Nu oroar jag mig för andra saker, som vart vi ska få plats om det blir dåligt väder så att folk inte kan sitta ute. Visst, altanen har tak va, men om det är typ 13 grader varmt ute så är det inte så roligt att ha jacka och grejer på sig när man sitter och äter ^^ Men det ordnar sig säkert.
Det är hur som helst, väldigt roligt att folk vill komma. :D
Jag har visserligen bara haft typ en vecka med det här schemat, och det är inte ens hälften så jobbigt som förra årets schema, men det kommer fortfarande bli jobbigt, för jag är i skolan typ JÄMT! Men det blir bättre nästa år, för jag tror att jag kommer hoppa Näthandel C, och därmed läsa 100 poäng mindre än alla andra i min inriktning, dessutom så tar Svenska B och C slut den här terminen , och DATABASHANTERINGEN! Jag HATAR databashantering, eller egentligen så är det nog rätt roligt, det är bara så fruktansvärt jobbiga lektioner ^^
Men nu borde Milja och Stina dyka upp snart så ja ^^
Nej, det är inget speciellt som har hänt. Jag är bara irriterad på respektlösa, elaka och allmänt konstiga människor som jag gång på gång frågar mig själv "varför umgås jag med XX" - varje gång så försöker jag hitta en vettig orsak, men de börjar ta slut nu. Argumenten i stil med "Men XX är faktiskt rätt trevlig ibland" börjar ta slut. Tyvärr får jag nog säga, men det är sant.
Som tur är för mig så läser människorna i fråga troligtvis inte det här, även om det de senaste dagarna har strömmat till nästan oförskämt många människor från INGENSTANS. Hej på er, kul att ni börjar läsa när jag är bitter och sur, skoj för er ;)
Honestly? - Jag är sur för att saker inte blir som jag vill - ja. Har jag rätt till det? - Njae.
Men som sagt, jag orkar inte bry mig längre.
Ja, helgen var rätt bra, tackar som frågar. Nu börjar veckan of doom som inte verkar bli särskillt varken doom eller hemsk, Mikko kommer bara vara borta måndag och onsdag tydligen :D <3 Ja, jag mår bra, egentligen. Egentligen så är jag säkert rätt glad, det bara känns inte så just nu ^^
